Tillbaka i spåren

Tur jag hade pannlampa med idag. Igeltjärnsvägen var betydligt bättre än konstsnön.

Hej på er!

Mycket turer fram och tillbaka för min del de senaste dagarna. Ni kan läsa några inlägg från min andra blogg som redogör mycket av veckans alla kval:

Måndag – cykling med vurpa

Tisdag – vanlig uppdatering

Onsdag – hjärtkoll på vårdcentralen

Torsdag – provsvar och sjuk?

Snabn recap: Jag vilade alltså måndag och tisdag enligt plan. På tisdag och onsdag började hjärtat slå oftare i otakt, stanna till och så vidare. Kollade upp med vårdcentralen, tog blodprover, pratade med en hjärtläkare. Inga fel på prover. Kanske stress, dålig sömn, oro och mycket kaffe. Jag började känna mig sjuk igår. Sov som en galning (alltså mycket, cirka 11 timmar) igår och inatt. Kände mig inte helt hundra imorse heller, men under dagen vaknade jag till så pass att jag började fundera på träning.

Jag tänkte ge träningen en chans, kändes allt som vanligt under uppvärmningen så skulle jag köra några lättare stakintervaller. Det kändes inte alls så ringrostigt som det kan göra efter tre vilodagar, utan mer normalt, så jag valde att gå gör intervallerna.

När det kommer till spåren så hade dom vad jag bedömde inte dragit sedan i söndags när jag senast var där. Det tillsammans med vädret som varit med töväder, regn, snö och blåst gjorde att det bjöds på en isig botten med ett skräpigt mellanlager, toppat med riktigt tungfört nysnö. En perfekt cocktail för svordomar och ilska! Istället för att gå lös på utrustningen så testade jag Igeltjärnsvägen som var aningen bättre än konstsnöspåret. Det fick duga för intervallerna. Lite irriterad är jag dock att man inte drar om spåren när snötillgång finns och man samtidigt ska ta ut spåravgifter. Detta var dock första passet i år som jag klagar på spårningen, med all rätt faktiskt!

De intervaller jag körde var 15 – 10 – 5 minuter med 3 och 2 minuter vila. Tråkigt nog var det rak motvind bort och rak(!?) motvind hemåt. Det positiva var då att jag kände mig hemma från alla rullskidpass som brukar bjuda på samma härligheter.

Med tanke på att det var väldigt tungfört och jävliga förhållanden så gick det ändå helt okej. Kom upp i en lagom tröskelpuls och inget kändes speciellt dåligt eller fel i alla fall.

Totalt körde jag i 1,30 h och fick in 23,3 kilometer stakning. Jag passade också på att köra cirka hälften av mina gluteus-övningar hemma.

_____

Om du exempelvis renoverar i hemmet och är i behov av att ändra något kring elektriciteten så kan det vara bra att anlita en proffessionell elektriker. Det hela blir bättre på alla sätt och vis. Saker blir rätt gjorda från början vilket sparar tid och pengar. Dessutom så finns det en risk att dina saker eller även personer kan komma till skada om det inte är fackmannamässigt utfört.

Nu ska vi se hur kroppen känns imorgon!

 

Previous articleEn fin femmil
Next article90 min stak-skate

Related Articles

Halvlång och halvtråkig distans

Tjena, Tjena, Foto-Micke hära! Idag slog jag nog nästan rekord i att komma iväg sent på en ledig dag. Det började med att jag la...

10 x 6 minuter, mot vädrets makter

Hej. Tänk att varenda träningspass är som ett krig numer. Först med att ta sig ut, bara det är tungt nog. Därefter ska vädret ständigt...

Morgonhets på löpbandet

Hej! Idag känner jag mig nöjd med mig själv. Inte bara nöjd med att jag genomfört ett träningspass, utan också för att jag gick upp...

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

698FansLike
3,527FollowersFollow
853FollowersFollow
375SubscribersSubscribe