Seger i Norrbärke Skimaraton!

Hejsan!

Det gick bra ändå till slut idag, kul! Första segern sedan Evertsbergsrännet den 2:a februari 2019. Jag behöver lite framgång. Dagens lopp var alltså Norrbärke Skimaraton. 12 varv @ 3,3 kilometer på en någorlunda kuperad konstsnöbana.

Jag och min bror var de enda från familjen Steen på plats. Vi är som ett psyksjukt gammalt gift par när vi flänger omkring på tävlingsområdet, den ena nervösare än den andra. Vi värmde upp två varv, dels för att få igång kroppen och också för att se banan. Ganska smalt med två varv runt, men det gick bra trots allt. Jag kände på uppvärmningen att kroppen inte var det minsta pigg, men det brukar ju kunna vända.

Jag tog starten och drog det första varvet i lagom fart. Därefter tog Robert Brundin över dragjobbet i tre varv. Det var ingen tokkörning, men ej heller luskörning. Lagom hårt med andra ord. Jag tyckte inte att jag gick med billigt, det var småjobbigt och segt. Har en känsla, precis som under Moraloppet att jag inte riktigt får luft som jag vill, det känns som att jag har någon form av slem i bröstet/halsen som är i vägen. Dessutom saknas det sista lilla trycket, speciellt i brantare uppförsbackar, något jag var bra på förr.. Bestämde mig för att absolut inte försöka göra något speciellt under den första halvan av loppet, utan bara ligga i samma tempo och såklart försöka gå med i eventuella ryck.

Första halvan av loppet så gick det lättare bredvid/mellan spåren, så då stod vi givetvis där. Därefter blev spåren väldigt glatta och det gick betydligt lättare i dessa igen, allra lättast gick det i högerspåret.

Halvvägs in i loppet så var vi fyra pers: jag, Brundin, Albin och min bror. Jag tog över dragjobbet och höll ganska lika fart. Tyvärr får min bror släppa här, vilket jag såklart fick skäll för efteråt. Men till hans försvar så tävlade han Harsa Ski Marathon igår (4:a både där och idag) och var ganska sliten.

Jag tyckte mina skidor gick bra jämfört mot de andra i klungan och nästan ännu bättre när det blev mer glatt. Jag körde på ett par DP Sprint, samma par som på Moraloppet förra veckan.

Efter min dragning och med kanske fyra varv kvar så gick Albin upp och körde. Här fick jag slita ganska hårt, speciellt i och efter kurvorna. Han var stark den lille jäveln! Under hans förning så släppte även Brundin.

Med tre varv kvar så går jag upp och höjer farten, sliter på ganska hårt på några få procent under min maxkapacitet för dagen. Jag känner att det ändå finns lite kvar i tanken och att jag även skulle kunna svara upp på eventuella ryck från Albin. Ut på näst sista varvet (som blev dagens snabbaste varv) så får jag en lucka som sedan sakta ökar hela vägen in i mål. Jag ville få så bra träning som möjligt, så jag körde på det jag orkade hela vägen till mållinjen.

Kul att vinna igen, det behövde jag. Men kroppen kändes inte hundra som sagt. Kanske dagsform och/eller att jag bara kört två tävlingar. Det kanske kommer framöver, vi får hoppas det i alla fall!

Siffror från klockan:

1,43,31 timmar 

39,48 kilometer 

22,9 km/h snittfart 

170 snittpuls 

186 maxpuls 

695 höjd- och fallmeter 

254 watt normaliserad kraft 

Efter sex varv tog jag en mellantid:

Varv 1-6: 53,04 min, 19,58 km, 22,1 km/h, 251 watt, 167 snittpuls

Varv 7-12: 50,26 min, 19,90 km, 23,7 km/h, 257 watt, 173 snittpuls

Kul med en snabbare avslutning och något bättre känsla, även om det gick lättare i spåren.

Tack för en fin tävling Norrbärke!