Stakintervaller och tillbaka på endast normaldålig känsla

Jag var nervös att jag skulle känna mig lika dålig och klen som igår. På min 30 minuter långa rast så tog jag min numera sedvanliga promenad på tre kilometer och kroppen kändes ändå helt okej, likaså på cyklingen hem. Jag var noga med att äta mycket lunch i skolan och mellanmål när jag kom hem. Det har gått så långt att jag nu får dåligt samvete när jag äter mycket mat, rädsla över att gå upp i vikt.. Sjukt beteende, men jag försöker fortsatt undvika socker och sådan skit, så det borde ju ändå vara okej att äta mycket mat om jag är hungrig kan jag tycka. Det är nog bara en liten övergångsperiod nu mellan ledigheten och början på arbetet som jag kräver lite mer mat för att ställa in mig i gängorna igen. Det blir nog bra till slut, så fet är jag ju inte, även om jag kanske börjar väga uppåt 73 igen. 

Jag var ju irriterad på att stavspetsarna var slöa igår, så idag tog jag fram min dremel med diamantslip på och gav spetsarna en omgång. Jag ska vara ärlig och säga att jag inte är speciellt säker på hur man gör för att få spetsarna i bästa skick, förra året gick jag på för hårt och slipade ner dom till ingenting. Idag tog jag det väldigt försiktigt och faktiskt så blev resultatet rätt bra! Får väl fortsätta slipa dom med jämna mellanrum nu när asfalten börjar bli hård. 

Stakintervallerna jag körde idag var exakt samma som för två veckor sedan. Alltså 10 – 8 – 6 – 4 – 2 minuter, med två minuters vila mellan varje. Här är dagens siffror:

Som ni ser så var det ändå okej fart, för att vara mig då.. Elpexfyror bak och treor fram. Pulsen är dock bedrövligt låg, men jag måste försöka lära mig att bortse från det. Känslan var ändå okej, inte riktigt på hugget, halvseg, men ändå skapligt stabilt. Jag kämpar vidare helt enkelt!

https://adamsteen.se/