Hade bestämt med Adam Larsson att vi skulle springa från mig klockan 08,30 imorse. Vaknade klockan 03,00 av att Alfons skrek, så jag gick upp och fixade mjölkersättning åt honom. Nästa gång jag vaknade så var klockan 08,07. Hann ändå med att både koka, samt äta ägg och byta om till klockan slog 08,31. Snyggt.
Tillsammans med Boss så sprang vi iväg, upp över Tjärnaberget, Bjusan, Halla Fäbodar, Trons fäbodar, Snickarbodarna och tillbaka igen över Muskboberget. Innan Muskboberget så försökte vi oss på en Photoshoot, gick sådär först:
Därefter fick jag till ett gäng suddiga bilder (högst upp i inlägget). Hade ej ro i kroppen till att göra fler försök då Adam inte stannar sin pulsklocka och jag gör det. Skillnaden i tid mellan oss blir så stor då.
På väg upp till Muskboberget så skriker jag till det högsta jag kan när jag ser en äcklig jävla ormjävel som ligger precis på/bredvid stigen. Troligen en huggorm då den var helt svart, snokar brukar ju ha två prickar bakom nacken. Usch vad livrädd jag är för ormar alltså. Trodde inte dom var framme den här tiden på året, speciellt inte när det är molnigt och lite regn i luften.
När vi nästan var hemma så ropade en uppskattningsvis elvaårig tjej på oss i skogen, hon hade orientering med skolan och hade kommit vilse. Vi lotsade då henne ner till bebyggelsen igen. Skönt att fylla på karmakontot lite.
Totalt skramlade vi ihop 3,05 timmar. I eftermiddag så tänkte jag köra ett pass på gymet.
Hallå där!
Här är veckans vlogg! Det är fullt med vind, träning, träning i gott
sällskap, väggningar, dödskörningar + andra tokerier och SKOJ!
_____
Bli medlem i kanalen...
Det blev en hård start på det nya träningsåret, ont överallt efter fyra
dagar. Därefter HÄNDE NÅGOT SOM FÖRÄNDRADE ALLT. Vad, det kanske inte
ens står...
Är vanligtvis inte rädd för ormar. Men när jag för 2 v åkte rullisar och det låg en ca 1,2m lång och rätt tjock orm mitt på cykelbanan så blev jag så rädd så jag nästan åkte i diket. Visste inte att det fanns så stora ormar i Sverige.
Är vanligtvis inte rädd för ormar. Men när jag för 2 v åkte rullisar och det låg en ca 1,2m lång och rätt tjock orm mitt på cykelbanan så blev jag så rädd så jag nästan åkte i diket. Visste inte att det fanns så stora ormar i Sverige.
Åh fy tusan, usch!!