Då jag kommer från en ”idrottsfamilj” där både mamma och pappa tävlat och tränat. Mamma var en duktig sprinter och längdhoppare i ungdomsåren. Pappa hade som senior framgångar inom både landsvägscykel och skidor, med bland annat en 20:e plats i vasaloppet och min morfar var en väldigt duktig löpare med distriktsrekord på 1500m (3,53,8 – 1943) och ett terräng-SM silver (4km). Så var vägen för mig att börja idrotta tämligen lätt.
I mina yngre år höll jag på med både fotboll och innebandy. Men det var konditionsidrotterna som jag senare kom att gilla mest. Jag började min tävlingskarriär inom löpning som nioåring då jag sprang lilla lidingöloppet. Skidor började jag med ett par år senare när jag var elva och åkte grönklittsjakten. Körde även några triathlontävlingar. Jag var väl hyfsat duktig och på övre halvan utav listorna, i alla fall på löpning som då gick lite bättre och faktiskt även triathlon.
Men från 14 års ålder började det även att gå riktigt bra på de flesta skidtävlingarna och jag var sällan sämre än 4:a. När jag sedan var 16 år hade jag en riktig kanonsäsong och kom 6:a som sämst under hela säsongen, det var väl då jag förstod och tänkte att det var detta jag ville hålla på med. Jag höll vid sidan utav skidåkningen alltid på med löpning under sommarhalvåret.
När det sedan var dags att söka gymnasium så tyckte jag att friidrottsgymnasiet här i Falun var bäst lämpat för mig, då jag inte ville flytta hemifrån. Jag gick där i fyra år, och jag körde ca 50% skidor och 50% löpning (medeldistans) dessa år. Men när jag sedan blev senior vintern 2004-2005 så valde jag att helt satsa på skidåkningen (förutom några terrängtävlingar under somrarna) vilket jag idag inte ångrar, även om jag ibland kan sakna banlöpningen.
Jag började att plugga på högskolan dalarna på sport management-programmet och gick även med i skidhögskolan som tillhör det så kallade elitidrottsprojektet. Det blev allt svårare att kombinera medeldistans med de längre distanserna inom skidåkningen då jag blev senior. Jag fick väl ett hyfsat första år i H21 med någon framskjuten placering. Andra året började riktigt bra, för att sedan i januari få ett abrupt slut då jag under en träning kände mig helt orkeslös och höll på att svimma samtidigt som hjärtat slog orytmiskt och med dubbelslag. Två dagar senare får jag reda på att jag hade drabbats utav en hjärtmuskelinflammation. Då var den säsongen förstörd rent tävlingsmässigt. Men jag kom tillbaka hyfsat snabbt trots allt och gjorde året efter min hittils i karriären bästa säsong både tävlings- och träningsmässigt.
Men då det var dags för försäsongsträningen inför säsongen 2007-2008. Drabbades jag utav lite rent personliga bakslag med en depression som följd, hade även hälsene- och fotskador och sist men inte minst även mycoplasma.
Jag bestämde mig även för att ta en paus ifrån skolan där jag gått två utav tre år och började jobba heltid som konsult åt adecco. Så det blev en tung säsong med knappt någon träning eller tävling. Det höll i sig ända tills hösten där vi är idag.
Men nu har jag alltså bestämt mig för att ge mig själv en ärlig chans och satsa stenhårt!
