Sådär, första av två planerade intervallpass avklarat här nere. Jag körde tre hela gånger uppför en fin backe med lite varierad lutning, allt ifrån väldigt brant till ett långt platt parti där man fick mata på med stakningen. Det blev också en fjärde intervall på fyra minuter, för att få ihop 45 minuter effektiv intervalltid. Känslan idag var konstigt nog en av de bättre på bra länge, speciellt för att vara uppför. Jag är ju inte någon bergsget så att säga. Backen var 4,1 kilometer och hade nästan 200 höjdmeter. Fint som skräcken!!
Såhär såg siffrorna ut på intervallerna:
1:a – 13,47 min, 172 snittpuls, 181 maxpuls, 17,9 km/h snittfart
2:a – 13,46 min, 175 snittpuls, 187 maxpuls, 17,9 km/h snittfart
3:e – 13,31 min, 178 snittpuls, 189 maxpuls, 18,1 km/h snittfart
4:e – 4,01 min, 1,20 km, 168 snittpuls, 179 maxpuls, 17,9 km/h snittfart
Tekniken tyckte jag kändes bra. Men kollar jag på bilderna efteråt så ser jag ju att jag åker som en snorkråka, som vanligt.
Mister ostkrok
https://adamsteen.se/
Är den han på dra som lärt dig vinklarna?
Var finns denna fina backe?
Ser ju grymt stark ut i stakningen.
Jag är självlärd, i allt. På Gran Canaria, från Playa del Ingles och sedan norrut. Berget heter Degollada De LAS Yeguas.
Tack 🙂
Vilket rullmotstånd kör man på en sådan backe? Grym snitthastighet!
Elpex tre hade jag (de har gått en hel sommar, så de rullar på fint). Tack 🙂