Ett frenetiskt stakande

Om gårdagens pass var välbehövligt, så var dagens pass väldigt välbehövligt. I alla fall om jag tänkt satsa på långlopp vilken min plan är. Vi var ett gäng på sex stycken starkingar som skulle köra den så kallade ”Aspebodavändan”, fast åt fel håll. Fyra stycken stakintervaller á 15 minuter, med fyra minuters vila var planen. Jag körde med ett par lätta tvåor, då jag visste att jag skulle få slita. 

Just sådana här pass med stakintervaller i lätt till halvlätt terräng med lätt rull tror jag är viktiga för långloppen. Det är nämligen på de partierna som jag har det lite jobbigare att hänga med på vintern. 

Tekniken till en början idag kändes riktigt kantig och konstig. Men ju längre in i passet jag kom så började det kännas bättre. Rent konditionsmässigt var det inte jobbigt överhuvudtaget, men muskulärt så fick jag slita som ett djur. Lite svårt att förklara känslan, men ungefär som när man kör styrka och inte riktigt orkar de sista repetitionerna. Lyckades hänga med snabbingarna också, så jag är nöjd med insatsen.

Uppdaterade mitt företags blogg igår, det var på tiden. Klicka här för att läsa inlägget. Då får ni lite information om tjänster som jag kan erbjuda.