Tjena!
Nu jävlar, första skidpasset och första riktiga träningen sedan bedrövelsen i Bessemmerloppet den 18:e februari. Och vet ni vad?! Jag kände mig nästan lika glad och positiv som längdskidåkar-tjejerna låtsas vara på Instagram. Då förstår ni kanske vilken lättnad det var att få komma ut och röra på sig igen?!
Tillsammans med skidprofil-gänget så blev det 75 minuter (17,84 kilometer) skate i ett väldigt fint före uppe i Bergebo. Nattens enda lilla minusgrad hade gjort spåren bara en aning isiga, perfekt blandning mellan lättfört och perfekt grepp för skateskidan!
Kroppen kändes oroväckande bra, pigga muskler och glatt humör. Nu kör jag på vidare efter humör och känsla. Inte hårt, inte mycket och inte länge. Men träna ska jag göra. Förhoppningsvis kommer det ut något positivt ur detta till nästa säsong.
https://adamsteen.se/
ylläs-Levi ?
Lite nyfiken fråga, hur var symptomen på dina problem, berätta gärna lite mer i detalj så kanske man själv kan vara varse om liknande problem
Nej, inga tävlingar mer denna säsong.
Ja du, lite diffust. Men hjärtrusning(ar), trött på ett lite mer annorlunda sätt än "vanligt" trött under tävling, "konstig" känsla omkring hjärttrakten, typ det. Kände igen symptomen från tidigare när jag haft samma, sen hittade dom ju ett förhöjt troponinvärde. Hoppas inte du har fått samma.
Och vet ni vad?! Jag kände mig nästan lika glad och positiv som längdskidåkar-tjejerna låtsas vara på Instagram
Episk kommentar!!
Hahaha 🙂