Throwback thursday. En titt i minnenas arkiv ger oss bilden ovan. Från exakt ett år sedan, jag kommer inte ihåg detta passet, men av minen att döma så ser jag inte alltför glad ut.. Jag åker på konstsnöslingan i Falun och minns jag rätt så var det mycket mindre snö då. Det går upp och det går ner i livet, bara att försöka påminna mig om det.
Bättre känsla igår på passet ju och inte alls samma mentala ältande kring träningen därefter. Att jag ska vara så ältande, tänkande och funderande? Att det inte bara ska vara att köra på? Får jag fundera lite mer kring Axa ski marathon så var ju öppningen ovant stenhård, sedan gick jag mig tom på något sätt med kolhydrater med tanke på att drickan frös och att jag hade sjukt låg puls. Försöker gripa efter halmstrån här och tro att det finns kapacitet långt inne någonstans. Träningen innan har ju visat på att jag är stark tycker jag, jag har kunnat mäta mig på intervallerna med Adam Larsson och han har åkt bra i vinter. Så jag måste bara våga lita på att det jag gör är rätt och att det med lite tålamod kommer gå åt rätt håll!
Idag är jag fortsatt öm i muskulaturen, fint det! Tog bilen till jobbet idag (fan, förlåt), för eleverna i klassen ska ha utelekar och jag håller i skidåkningen. Passar då på att träna direkt efter det, så spar jag lite tid. Även imorgon blir det bil då jag håller i skidprofilen som vanligt på fredagsmorgnar. Kan inte hålla på åka bil till jobbet ju, men nu blev det så två dagar i sträck. Kämpa Adam.
https://adamsteen.se/
