Varför ändra ett koncept som fungerar? Körde ett sedvanligt 75 minuters-pass idag. Precis som jag gjort dagen innan de flesta långloppen i år och tycker det är ett bra upplägg.
Jag började med 30 minuter lugn stakning. Träffade bland annat på storcyklisten och nyblivne pappan Lars Bleckur. Vi pratade lite kring tävling och träning. Han lade mina ord i sin mun med det här om ångest innan och lättnad efter tävlingar. Trodde jag var ensam om det. Dessutom så påstår han att han lagt av med tävlandet, vi får väl se hur det blir med det.
Efter uppvärmningen så körde jag en tio minuter lång tröskelintervall: 3,56 kilometer, 163 snittpuls. Därefter återhämtade jag mig i några minuter med lugn åkning och brände sedan av ett fem minuter långt 10″-20″-block; 1,50 kilometer, 164 snittpuls.
Passet avslutades med 25 minuter lugn åkning. Någon variant och blandning av stakning på platten och skate när det tog emot.
Kändes helt okej idag faktiskt, kul att det kan göra det emellanåt.
Nu sitter jag höger fram i en Benz på väg upp mot Malung/Sälen för att stanna där inför morgondagens Skinnarloppet.
Hörs imöra!
https://adamsteen.se/
Stort lycka till nu. Ta hem hela skiten.
Tack!