Egentligen tycker jag inte om att hålla på skryta om mitt glamourösa leverne, eller visa att jag är lite förmer än er andra läsare. Idag exempelvis så avverkade jag några timmar som kommunalarbetare, sedan stressade jag hem och iväg på rullskidorna tills det mörknade. Avslutade det hela med att spola av dom i en kall och mörk källarlokal. Dagar som denna så vet man ju verkligen att man valt rätt här i livet! Det känns ju också än mer motiverande att gå till jobbet när man vet att skattepengarna man betalar går till latmaskar, nyanlända och arbetsskygga!
Men nog om skryt över mitt lyxliv, ni vill väl veta vad jag tränat idag?!
Jag gav mig ut på en gammal hederlig finrunda i Falun. Från mig i Britsarvet så drog jag direkt upp mot Lugnet, Sjulsarvsbacken och till Kårestugan. Boom, 150 höjdmeter på 3,75 kilometer, som hittat. Det var blött i asfalten, regnet hängde i luften under hela passet dessutom, så Elpex-treorna som i somras gick så lätt var allt annat än lättrullade idag. Efter Kårestugan så väntade först en utförskörning förbi Högbo och Järlinden. Rutten fortsatte sedan med en aning plattare åkning genom Hosjö (lite skarvningar här och var för att få någon liten backe), Danholn, Karlsbyheden och Kårtäkt. I Kårtäkt så dunkar jag stora Svärdsjövägen i cirka tre kilometer, innan jag på toppen innan Bengtsheden svänger av vänster mot Risänget/Riset.
Vägen mot Risänget/Riset är riktigt dålig till en början, men efter någon kilometer så är det nylagd svartasfalt hela biten ut till vägen mellan Kårtäkt och Sundborn. Jag vek av höger mot Sundborn. Med 2,30 timmar åkta och 41,26 kilometer så var jag i Sundborn, direkt så dunkade jag av en intervall från korsningen mot Skuggarvet, ända bort till toppen innan den långa och branta nedförskörningen i just Skuggarvet, guldbyn. Jag glömde mitt pulsband idag, men gick på känsla, låg under tröskeln på denna intervall, 20 minuter exakt, 5,85 kilometer och 110 höjdmeter. Kändes rätt bra faktiskt.
Jag åkte lite lätt fram och tillbaka i nästan tio minuter på platten i Skuggarvet, innan jag sedan gav mig av mot Lugnet och ytterligare intervaller. Från dalen i Skuggarvet och hela vägen upp mot toppen innan Lugnet (Urfjäll som vi urinvånare kallar det) så körde jag tio stycken enminutersintervaller med maximal insats. Jag vilade endast en minut mellan varje intervall, passade då på att rulla tillbaka mot Skuggarvet igen, så jag skulle hinna få till alla tio innan utförskörningen mot Lugnet. Helvete vad det var jobbigt kan jag lova, men riktigt bra träning! Varenda muskel i överkroppen skrek efter syre och vila.
Strax innan jag kom till Lugnet så var det mörkt, hade nytta av min pannlampa som jag tog med mig i sista sekund, heja arbete och träning i mörker!
Totalt på passet så blev det:
3,29,10 timmar, endast stakning såklart
56,92 kilometer
645 höjdmeter
https://adamsteen.se/
Äh! Tänk på oss som går ner i vår kalla källare när det redan är beckmörkt ute och måste använda pannlampa redan från start 😉 Glidare 😉 =)
Glidare….. själv tränar jag före jobbet 😉
Livet är en fest! 🙂
Ja, välkommen i klubben av förvärvsarbete och träning
Oj