här. Vill ni läsa mer om detta så lägger jag in länkar här under:
Hur som helst så fortsätter ämnet dopning att uppröra och beröra människor. Att ens skriva eller prata om det är närmast tabubelagt. Kom ihåg att vi i Sverige har många människor som är eller nästan är alkoholister, där är det inte alls lika känsligt som i just dopningsfrågor. Varför? Och vad händer om jag skriver följande meningar:
Släpp dopningen fri och ta bort alla klasser inom idrotten. Låt alla tävla på lika villkor, barn som senior, kvinna som man. Vad händer då? Är inte detta det mest rättvisa och det enda rätta i den alltmer dopningsfyllda ”sportens- och idrottens värld”?
https://adamsteen.se/
Visst, kanske det vore mest "rättvist" att släppa dopningen fri och låta alla tävla på "lika villkor". Men då kommer vi väldigt långt bort från idrottens ideal och jag skulle ha väldigt svårt att se mina barn växa upp och satsa helhjärtat på någon idrott och veta om att de vuxit upp i en värld där dopningen är fri och de vet inget annat.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Jag har många gånger läst "släpp dopingen fri"-argumentet men förstår det inte. Doping är fel och en minoritet skaffar sig fördelar genom fusk. Ska majoriteten ändra uppfattning om vad som är rätt och fel baserat på vad pillerknaprande, ständiga fyror får för sig att göra? En tjuv arbetar ju inte heller på samma villkor som en arbetare. Tjuven kan ju skaffa sig högre inkomster än arbetaren genom att stjäla lite då och då – ska vi med det argumentet göra stöld tillåtet så att "alla får likvärdig chans" att skaffa sig ekonomisk framgång? Kanske menar man att bara idrottsutövaren blir lidande så länge alla är dopade? (Att han/hon inte "tar" sponsorpengar eller prispengar av någon annan?)
Jag tror att vi i framtiden kan komma att släppa dopingen fri men inte på grund av att det vore rätt, utan mer på grund av att man totalt tappar kontrollen när gendoping sätter igång och "idrottsbebisar" genmanipuleras fram. Det blir då också döden för idrotten och det enda som kommer att dra publik är gladiatorliknande spel där vi med förtjusning ser mänskliga dopingfreaks drabba samman. De kommer att prestera sådant som står orimligt långt ifrån det som vi var och en kan inbilla oss att vi kunnat göra om "vi bara tränat lika länge och hårt som de". Vi kommer alltså inte att identifiera oss på samma vis med idrottsutövarna. Det blir också en ekonomisk fråga – de som kan dopa sig/ genmanipulera fram fysiska "underbarn" kommer att nå framgångar, medan de som bara har sin naturliga kropp och tid/möjlighet att träna kommer att ligga efter. Företag kommer att sponsra hela "produktioner" av idrottsmän och kvinnor.
Hur intressant kommer idrotten blir när den bara blir förbehållen en elit?. Oavsett träning och fysiska förutsättningar så kommer man aldrig att kunna rå på genlabbade i grunden kenyanska löpare som fått gnu-uthållighet blandat med tonfiskmuskel-DNA redan i provröret. Sammanfattningsvis har jag en dyster bild av idrottens framtid. Framförallt friidrotten är körd men kanske även uthållighetsgrenar i övrigt som exempelvis cykling och simning.
Muskelbyggargrenar är ju förlorade sedan länge och därmed är ju samhället utanför 14-åriga pojkar eller brunbrända och insmorda singelkillar i 25-årsåldern måttligt intresserade av kroppsbyggar"sporten".
Det enda som jag har visst hopp för, även i framtiden, är teknikgrenar där det är svårare att "odla" fram den erfarenhet som krävs för att utöva den bra. Se bara på fotboll, hockey och i framtiden kanske innebandy, där utövare i vissa fall kan vara på elitnivå i 35-40-årsåldern, helt enkelt beroende på att erfarenhet, speluppfattning och övrig rutin är mer avgörande än stora muskler och abnorm uthållighet. (Tro nu inte att jag inte tror att de dopar sig – så naiv är jag inte. Hur pallar man 3 NHL-matcher i veckan + träningar vid 35 års ålder utan att kroppen får lite "hjälp"..?) Det enda som jag menar skiljer sig, är att dessa sporter fortfarande är beroende av någon slags spelförståelse och icke-fysisk talang i jämförelse med långdistanslöpning.
Magnus Person- Nu har du missförstått det, med tanke på dopingens effekt är det inte fyran som dopar sig… det är ettan…
Härligt att se att vi får någon form av diskussion här på bloggen. Observera att som jag skrev i blogginlägget: JAG ÄR INTE FÖR DOPNING.
Men då flyttar man väl bara orättvisan till området "mest pengar vinner"?, dvs den som kan KÖPA "bäst" medicin vinner?
Ja, det finns en risk för att det blir så. Läkemedelsföretagen tävlar mot varandra och de med mest pengar får givetvis en klar fördel gentemot de med sämre ekonomiska förutsättningar.