Vad som just försiggick längs Skuggarvsvägen och uppför Sjulsarvsbacken är det nog inte många som hade kallat för stakintervaller. Men det var i alla fall min plan för dagen och det som jag försökte mig på. Jag stakade i alla fall hela passet.
Var sjukt trött hela dagen idag, sov en sväng på lunchen, kom hem från jobbet: langade i mig fem koffeintabletter och en red bull, sov 30 minuter, bytte om och vinglade iväg på mina Elpex-treor. Hjärtat slog knappt på min uppvärmning upp till Lugnet.
Jag körde tre block med korta intervaller. Visste om att jag var sjukt sliten, så planen var bara att genomföra passet och varken bry mig om känslan eller den låga pulsen.
– Första blocket körde jag upp mot Skuggarvet. Fem stycken 90″-30″-intervaller
– Andra blocket kördes från Skuggarvet och tillbaka mot Lugnet. Tio stycken 40″-20″-intervaller
– Tredje och sista blocket gick över skidstadion och upp till Kårestugan. 20 stycken 15″-15″-intervaller
På sista intervallen i sista blocket lyckades jag i alla fall skrämma upp pulsen i 179 slag/minut. Skönt det, där och då började det faktiskt kännas rätt okej. Men som sagt så är jag sjukt sliten av allt jobbande, träning och minus på sömnkontot. Känns ungefär som om jag varit på ett tvåveckors träningsläger med dubbelpass varje dag, sovtrött och tom i musklerna. Jag tog mig igenom träningen åtminstone och jag blev trött. Vackert så! Skrapade ihop totalt 70 minuter och 20 kilometer också.
https://adamsteen.se/
tips, för mkt koffein blir man trött av
I see!