Det kändes bättre än vad det ser ut på bilderna ovan. Men detta är 100 meter innan målgång ungefär
Foton: Josefin Snell
När de vanliga loppen än så länge utgår så får man istället vara med på virtuella diton. Kul även det så klart, eller kul kanske är fel ord, men det är något jag saknat. Att få tävla och känna nerverna.
Idag kände jag mig lite piggare, träningsvärken hade släppt och det kändes bättre helt enkelt. Vädret var förutom spöregnet bra för löpning, perfekt temperatur och skön luft.
Jag hade en förhoppning om att kunna klara 16,40, vilket är 3,20-fart per kilometer. Men jag var ändå osäker med tanke på hur dåligt det känts de senaste dagarna.
Drog iväg i starten och fick ganska tidigt en lucka. Den första kilometern kändes småseg, sedan kändes det ändå okej mellan kilometer 1 och 3 ungefär, de två sista kilometerna blev sedan en kamp om överlevnad. Höll ihop det bra och kunde stappla in på 16,24 minuter på 5,02 kilometer enligt klockan. Sprang lite längre än den uppmätta sträckan på 5 kilometer, för att vara på den säkra sidan.
Jag är nöjd med både tiden och att känslan var bra för en gångs skull. Det var skönt! Värmde upp i Hoka Clifton 6 och tävlade i Hoka Carbon Rocket. Tycker den skon är riktigt fin på snabbt underlag och upp till tio kilometer.
Lite siffror och annat:
Kilometertiderna. Vilket ska bli 16,20 om jag räknar ihop dom. Stämmer väl hyfsat med mina 5,02 km på 16,24
Enligt min Garmin så hade jag 8,03 på första 2,5 km och 8,21 på den andra halvan.
Snittpulsen blev 180 och maxpulsen 191. 11 höjdmeter fick vi in på de fem kilometerna.
Nu i eftermiddag så ska jag bara köra lite TRX-styrka och sedan blir det vila.
Hej hej!
https://adamsteen.se/
