Dåliga omen inför Lidingöloppet
Efter gårdagens femmil så blev det några timmars jobb i den nya tvättstugan som vi renoverat en tid. Det hade nämligen hänt en olycka bara någon timme innan vi skulle åka ner till Stockholm i fredags. Innan jag stack ut på mitt korta stakpass så lade jag i en tvätt i den nya tvättmaskinen. Tillbaka från träningen så gick jag ner i källaren och såg att den gamla tvättmaskinen som vi ställt på den nya hade ramlat rätt ner i det nya klinkersgolvet, slitit med sig hela kontakten från väggen (den kontakten har vi inte hittat än, ytterst märkligt) och på golvet så låg det bland annat luckor till tvättmedelsfacken, vatten och annat mindre roligt. Den nya maskinen centrifugerade våldsamt och jag blev tvungen att rycka ur kontakten. Vi fixade det värsta, torkade upp vattnet och kollade så att allt var helt, vilket det turligt nog var. Det var detta vi åtgärdade igår, dels med en förstärkning av den platta med justerbara fötter som maskinerna stod på, vi satte även dit vibrationsdämpande fötter till maskinen. Men det största misstaget vi gjort var att vi glömt ta bort transbortbultarna bak på den nya maskinen, därav de rejäla vibrationer som gjorde att maskinen ovan ramlat ner. Bra där.. Igår kväll så testade vi den nya maskinen igen, denna gång utan transportbultar och det verkar fungera. Nästa steg är nu att få upp den gamla maskinen på den nya igen, slit och släp.
Det var inte bara tvättmedelsbekymmer som inför Lidingöloppet fick mig att tro att på ett dåligt omen. Dels så var och är både Amanda och Alfons sjuka, så jag var livrädd inför att bli förkyld. Jag sprayade Coldzyme och åt Medistus-tabletter som om det inte fanns någon morgondag hela veckan innan. Sen var det ju det här med mitt knä som sju dagar innan loppet gjorde så ont att jag knappt kunde gå. Lägg därtill bilolyckan på vägen ner. Benzen har även den varit lite konstig på slutet, den har haft ett missljud på tomgång, men troligen är det bara någon avgasplåt eller liknande som sitter löst. Så flera gånger tvivlade jag om det skulle bli något Lidingölopp överhuvudtaget. Så fatta lyckan när jag vaknade på lördag morgon på hotellet och varken var sjuk eller hade ont i knät, först då var jag säker på att kunna springa. Det enda som var kvar nu var att ta sig till Lidingö, genom hela Stockholm och sedan hitta en parkering. Timmarna innan loppet så blev jag mer och mer nervös, men på ett helt annat sätt än inför Vasaloppet exempelvis. Jag var stissig, uppåt, pratig och kände mig närmast hög/full. Denna nervositet gjorde mig pigg, jag ville inte sitta still. Nervositeten inför Vasaloppet gör mig loj och trött. Spännande ändå, så mycket som sitter i huvudet. Men jag tror grejen är att här hade jag inte speciellt mycket press på mig själv, här skulle jag ju ”bara” springa under två timmar och hålla tröskel till en början, det skulle ju ta ett tag innan tröttheten kom. Dessutom är ju inte löpning min huvudidrott heller, så det gjorde ju inte så mycket om jag misslyckades. Men jag hade aldrig någon tanke på att jag skulle misslyckas, jag var rätt säker på att det skulle gå vägen nästan hela tiden. Note to self: Jag måste försöka få med mig detta inför kommande lopp på skidor, att hitta glädjen, istället för att bli sänkt av nervositet och rädsla för att misslyckas.
Måndag
Idag är jag hemma med Alfons medan Amanda jobbar. Mina ben värker rätt rejält idag sedan lördagens race. Känner också lite i mitt knä, precis som tidigare. Jag tror dock att knäproblemet är någon form av muskulär överbelastning och inte något alltför allvarligt. Efter klockan 14 så kommer min mamma hit för att ta hand om Alfons, så jag kan träna gym. Jag väntar med att äta ”frukost” till strax innan klockan 14, då får jag in åtminstone 16 timmars fasta också. Tanken var att vila imorgon, men då Amanda är ledig på förmiddagen så hinner jag träna då istället och kan på så sätt ta vila på onsdag. Mycket skönare att vila på de dagar jag jobbar, eftersom att det oftast är sjukt tungt att bege mig ut på träning efter jobbet.
Det återstår nu sex stycken styrkepass på mitt tunga och tuffa program, det ska bli skönt när det är avklarat, så jag kan köra lite lättare styrka igen och få lite mer ork i musklerna.
https://adamsteen.se/
