Jag gjorde det!

Att jag ens tog mig iväg på träningen idag var en bragd bara det. Osugen, ångest inför intervallerna och sliten. Att jag dessutom klarade av de uppsatta målen med passet var än mer imponerande, även idag fick jag gräva djupt i källaren för att fixa det! Sjukt nöjd blev jag. 

Det hela startade med en uppvärmning ner till gymet, 3,75 kilometer och 16,28 minuter. Sedan var det så dags att starta igång löpbandet och intervallerna:

Tre block av:

8 minuter @ 18 km/h – 0% lutning + 4 minuter @ 15 km/h – 5% lutning + 4 minuter @ 11 km/h – 10% lutning. Två minuter vila mellan allt. Jag avslutade sedan med 4 minuter 30”-30” @ 19,3 km/h – 1% lutning. 

Här är pulskurvan:

Redan på första blocket fick jag slita ont och hade långt gångna planer på att sänka både fart och lutning, men det gick vägen efter en rejäl mental kamp. Dessutom så lovade jag mig själv att jag skulle få springa kortaste vägen hem efteråt, vilket jag överraskande nog gjorde, men jag var trött. Det var skönt att kroppen i alla fall kändes bättre än de senaste dagarnas diffusa muskulära trötthet, nu var jag bara ”normalt trött”, en känsla jag i alla fall känner igen. 

Jag invigde mina Hoka One One Napali idag, samma sköna känsla som i Hoka Clifton, men något lättare vikt. För er som inte testat Hoka-skor än så har ni missat något! 

Förutom träningen så har det inte hänt mycket mer idag än att jag cyklade med Amanda när hon åkte rullskidor i 20 kilometer, imponerande:

https://adamsteen.se/