Godkväll.

Dagens tävling gick klart över förväntan! Med tanke på förmiddagens extremt dåliga känsla, då jag knappt orkade åka och hade jättesvårt att få upp pulsen, så var kvällens elljuscup en helomvändning. När jag kom till tävlingsplatsen så lade jag på fyra lager Swix VR45, i botten hade jag värmt ihop Toko grön bas + Swix VR 40. Jag kände redan då jag satte på mig skidorna och värmde upp att kroppen var piggare än i förmiddags. Tävlingsformen var 3×5 kilometer klassisk masstart på Bergebos världscupsbana.

När starten gick klockan 17,30 så var jag taggad, sprintade på max första hundra meter och kom upp i täten. Efter 250 meter går Jocke Engström upp i spets och trycker på i ett hårt tempo, efter cirka 500 meter är det jag, Lars Suther och Jocke som är själva i täten. Jag tycker att det känns ganska bra och inte alltför ansträngt, men i uppförsbacken efter slår den till; stumheten och jag tvingas släppa grabbarna några sekunder.Vid 2,4 och 7,4 kilometer hade vi ett spurtpris som skulle generera bonussekunder att dra av på sluttiden. Bonussekunderna gav 10 sekunder till först passerande, 7 till andra, och 5 till tredje. Jag lyckades komma trea där, men jag var riktigt bränd och sliten efter Jockes hårda öppning.

Efter spurtpriset så börjar de hårdaste stigningarna, och jag började bli orolig att jag skulle bli ikappåkt. Dock så började jag känna mig starkare, och jag tappade inte mycket på Jocke och Lars. Sista biten in mot varvning är mycket nedför, och jag hade bättre glid än Jocke, så jag lyckades vara fem sekunder efter vid fem kilometer.

På andra varvet lyckades jag slita mig ikapp Jocke, vi tappar dock ytterligare cirka 15 sekunder på Lars. Ut på tredje varvet kände jag mig rätt stark och jag trodde att jag kunde hänga med Jocke in mot mål. Jag lyckades i halva varvet, innan Jocke slår på ett kanonryck och ställer av mig totalt. Dock så lyckas jag öka farten något och kör sista varvet 11 sekunder fortare än andra.

Så summan av loppet är att jag fått ett kvitto på att jag börjar kunna åka fortare och fortare. Vilket känns riktigt, riktigt skönt! Trots att jag var sliten och hade träningsvärk, så lyckades jag plåga mig och hålla farten bra. Även på en såpass tung bana och ett riktigt tungt före.

1:a Lars Suther, 48,59

2:a Jocke Engström, 49,01

4:a Daniel Nordebo, 51,24

5:a Patrik Karlsson, 52,50

6:a Emil Brindbergs, 53,06

7:a Johan Henriksson, 54,50

8:a Robin Eriksson, 58,15 (Stannade för omvallning)

9:a Leon Spiller, (39,37 efter 10 km), DNF

https://adamsteen.se/