Hej kära kamrater!
Ingen uppdatering från mig igår och jag ska berätta varför. Det började sent på tisdag kväll med att Alfons spydde vid tre tillfällen, vi var hemma på onsdagen och han åkte sedan till sin mamma på eftermiddagen. Jag mådde bra under dessa dagar, även torsdag var utan bekymmer. Men mot slutet av arbetsdagen igår började jag känna mig allt mer risig i kistan. Jag kände mig frusen, yr, närmast berusad, illamående och kraftlös. Tog mig hem med nöd och näppe med cykeln. Gick sedan direkt till soffan där jag spenderade resten av kvällen. Tanken var först att träna ändå, men jag klarade verkligen inte av det. Tack och lov så blev det ingen spya, men det var inte långt borta vid några tillfällen.
Idag vaknade jag upp betydligt piggare, men ändå inte helt hundra till en början. Jag avvaktade, vilade i soffan och kollade skidor. Fick i mig lättare mat och var sedan mot eftermiddagen äntligen redo för träning igen.
Under dagen hade jag kollat av skidspår.se, samt Bergebos webbkamera. Tyvärr såg det inte packat ut. Men jag åkte ändå dit i förhoppning om att det skulle bli nydragna spår. Väl på plats så var Igeltjärnsvägen packad och jag bestämde mig där och då för att det skulle bli skateintervaller.
Jag vill fortsatt jaga timmar, speciellt då det inte blev något igår och då det fortsatt är fint skidföre, så jag bombade av en lång uppvärmning och nedvarvning på cirka timmen vardera. Mellan dessa två så blev det intervaller i den fria tekniken, 10 x 4 minuter (1 minut vila).
Intervallerna började längs Igeltjärnsvägen, men halvvägs in i dessa så hade pistmaskinen packat det 1,5 kilometer långa konstsnöspåret, så resten av intervallerna blev förlagda där. Tanken var att bara hålla mig kring tröskel, vilket jag gjorde pulsmässigt, men jag blev rätt så stum, det gick sakta och jag kände mig förklarligt nog ganska kraftlös. Fick fråga mig själv några gånger under passet om jag var bakfull, för det var ganska exakt den känslan, samtidigt som jag ibland nästan ville spy. Tog mig igenom intervallerna till slut, snittfarten i det tröga föret blev ändå skapliga 18,6 km/h, medan maxpulsen blev rätt så låga 171.
Under nedvarvningen så blev även det längre spåret på 2,5 kilometer pistat. Det började frysa på allt mer, vilket mina känsliga händer fick erfara. Under den sista halvtimmen fick jag krångla med stavremmarna och handskarna genom att dra in fingrarna emot handflatorna och på så sätt åka med stavarna släpande efter mig. Det kan inte ha sett klokt ut, jag är ej heller riktigt riktig, men jag slapp frysa i alla fall.
Passet landade på 3 h 10 min och 43,4 kilometer. Som avslutning körde jag hemma totalt 200 repetitioner med kettlebell och gummiband.
Hoppas kroppen mår bättre imorgon!
