Man är ju inte direkt bortskämd med solljus såhär års, inte annars heller för den delen. Så det ska bli fint att komma ut nu strax i solskenet, har ju varit svårt en tid att träna i dagsljus när jag jobbat hela veckorna också. Men jag längtar ändå tillbaka till dom rutinerna med jobb och träning, nu är man ju som en zombie. Det har ju inte varit jättekul dagar, mycket som hänt och fokus har flyttats hit och dit. Svårt att få något vettigt gjort och svårt att hitta harmonin och lugnet i vardagen. Har varit tämligen oroligt. Får se hur lång tid allt tar nu då, men jag vill ju in i dessa rutiner så snart som möjligt, mår ju som sagt inte så bra av detta. Och på toppen av allt så får jag i förrgår ett telefonsamtal från den jag allra helst och allra minst vill ha ett sådant av. Mycket känslor som svämmar upp där också, svårt att veta vad man ska känna, tro och hoppas.
Vad vore livet utan alla dessa törnar tro?!
