”Jag lär ner tio kilo minst om det här ska gå ens” – lär jag ha sagt på Mallorca 2013, efter att ha brutit och bänt mig uppför en dödsbacke, totalt avställd av övriga gruppen. Sällan har väl en sägning av mig varit mer passande, då som nu.
Visserligen har jag vilat två dagar, det brukar inte min form göra hejarop över. Men jag kände redan på uppvärmningen att det var ben som hellre hade stått i en bar som jag fått med mig. Inte mycket att göra åt det. Sprang i alla fall 12,5 minuter i 4,47-tempo, innan det var dags för dagens drabbning, en batalj som jag under dagen byggt upp en osund nervositet inför, som så många gånger förr. För jag har ju aldrig kört intervaller förr, att jag aldrig lär mig kontrollera min psykskalle. Ni skulle sett mig mellan jobbet och träningens början. Jag gjorde allt för att slippa bege mig ut, det var städning, diskning, 3-4 toabesök, funderingar kring skoval, listan kan göras lång.
Nåväl.
Intervallerna idag blev: 4 – 3 – 2 – 1 kilometer längs Blodomloppets tiokilometersbana. Här är tiderna och andra siffror:
4000m: 13,56 minuter, 3,29 min/km, 170 snittpuls, 180 maxpuls, 26 höjdmeter, 11 fallmeter
4 min vila
3000m: 10,15 minuter, 3,25 min/km, 174 snittpuls, 182 maxpuls, 6 höjdmeter, 18 fallmeter
3 min vila
2000m: 6,36 minuter, 3,18 min/km, 176 snittpuls, 183 maxpuls, 3 höjdmeter, 17 fallmeter
2 min vila
1000m: 3,13 minuter, 177 snittpuls, 186 maxpuls, 8 höjdmeter, 0 fallmeter
Jag hade som mål att klara sub 3,30 på 4:an, sub 3,25 på 3:an, sub 3,20 på 2:an och sub 3,15 på 1:an. Det klarade jag sånär som på 3:an som var precis på 3,25. Men det var inte det som var det värsta. Nej, det vare känslan som var så klappkass. Fick verkligen slita för att ens ta mig framåt, allting stretade emot och utför var det som att jag bromsade mig själv med mitt bedrövliga elefantkliv.
Efter intervallerna låg jag utslagen en lång stund på någon gräsmatta i närheten av Tjärna Ängar. Känns lite speciellt att springa på max igenom där och flåsa som ett as. Folk tror väl att jag gjort något kriminellt när jag kommer dundrandes där i full fart knappt styrfart. Sen folkets beteende på gång- och cykelbanorna då. Den aggressionen orkar jag inte ens ta upp idag. Men vi kan ju i alla fall komma överens om att den bör förbättras avsevärt.
Jag avslutade löpdelen på träningen med 12,5 ytterligare minuter i 4,39-tempo.
På intervallerna sprang jag faktiskt i mina Hoka Tracer, inte ens dessa kunde rädda mig idag. Efter löpningen gick jag in, tyckte synd om mig själv en stund över min kassa prestation, innan jag åter tog tag i livet genom att byta till Hoka Clifton 6 och bege mig ut för ytterligare en stunds träning. Nämligen hopp:
MVH BMI på snart tresiffrigt.
Körde igenom mitt vanliga hoppstyrkeprogram, i hopp om en snar förbättring av mina löpkvaliteter. Men jag är rädd att det inte finns hopp i världen som kan rädda detta sjunkande skepp. Jag körde i alla fall följande:
Mångsteg 3×10
Utfallssteg 3×20
Jämfotahopp/grodhopp 3×10
Enbenshopp 3×10/ben
Borzovhopp 3×20
Vristhopp 3×20
Sådär. Vad tror ni kamrater, är detta content, eller har ni redan slutat läsa?
Nu väntar några dagars ledighet. Har en vild plan på träning de kommande dagarna, vågar inte outa den än. Hoppas jag kan hålla mig ifrån snask och skit nu bara, om jag så ska amputera båda händerna.
Hörs imorgon!
https://adamsteen.se/
