Tronskifte i team psyk efter Moraloppet!

Två bröder. En på uppgång och en med passerat bäst före-datum.

Till att börja med, jag kom 20:e, fick storstryk av min bror Jone och jag är ändå inte speciellt missnöjd. Ni hittar resultat för Moraloppet 2023 här. Så nu har vi ett tronskifte bland bröderna Steen och det med besked.

Jag var lite orolig inför starten att det skulle vara svinkallt och kaos med sex kilometer utför från kontrollen i Evertsberg ner till vägundergången i Vasslan. Men det gick bra trots stundtals nedåt 20 minusgrader. Jag hade ett par tjocka vantar med plasthandskar under. På fötterna hade jag värmestrumpor med batteri och i sista sekund bytte jag till mina nya pjäxor av instegsmodell då dessa är ett halvt nummer större och varmare. Jag hade även tejp i ansiktet. Klädseln för dagen var toppen! Frös lite om dicken mot slutet, samt frusen omkring ögonen, det var det enda!

Annars då, vad ska man säga tro?! Jag kom iväg bra i starten, låg på bra placeringar ner till vasslan, vidare genom Björnarvet och in i Lundbäcksbackarna. Kände när det gick lite fortare att jag inte riktigt orkade ligga kloss i rygg på de främsta. Jag hängde iaf med täten till sista backen innan Oxberg, där släppte jag litegrann. I samma veva som jag blev riktigt trött så började jag titta efter personer som jag kunde kasta mitt bälte till. Bältet frös direkt, så jag hade ingen nytta av det, tråkigt nog.

Mellan Oxberg och Hökberg hängde jag på repet i någon form av tätklunga/andraklunga. I Gopshus med cirka 25 kilometer kvar så står pappa och jag får min dricka för första gången av tre under loppet. Jag tar av mig bältet och slänger det till honom, vilket gör att jag tappar klungan med några retliga sekunder då jag stannat helt innan jag lyckats få av mig det.

Från Gopshus och till Hökberg ligger jag 5-10 sekunder bakom klungan, jagar för allt vad tygen håller men jag kommer aldrig ikapp utan hamnar istället ensam och återigen helt bränd. Där och då trodde jag att jag skulle bli ett rundningsmärke för klungor bakifrån.

Efter de långa rakorna inför Läde så kör jag på det jag kan, samtidigt som jag ser klungan framför försvinna. Men jag fortsätter att kriga på det jag kan, tänker att det blir bra träning. Tycker ändå att jag börjar känna mig en aning piggare och grundstark.

Vänder mig om innan Eldris och ser minst två åkare som inte är alltför långt bakom mig. Bestämmer mig där och då för att jag ska hålla dessa bakom mig hela vägen in i mål, vilket jag lyckades med.

Med tanke på att ingenting hände mig under loppet, jag hade bra skidor och att jag hela vägen kört allt som gått utan att tappa huvudet så kan jag inte vara missnöjd. Detta är den nivån jag håller nu, bara att acceptera och försöka optimera framåt. Tråkigt men sant! Det lilla positiva är att jag åkte helt själv från Gopshus och in i mål, att jag lyckades hålla så pass bra tryck själv att inte fler kom ikapp mig.

Siffror från min klocka:

1,42,02 timmar 

41,20 kilometer 

24,2 km/h snittfart 

171 snittpuls 

182 maxpuls 

415 höjdmeter 

655 fallmeter 

269 watt normaliserad kraft 

 

 

Related Articles

PSYKVASAN 2.0 + Tingsrätt avklarad

Hej!   Då har ännu en vecka passerat. Det mest utmärkande från denna är: - Tingsrätt avklarat, hur gick det tro? - Psykvasan 2.0 - över 100 km...

Sista rullskidpasset?

Godkväll! Veckans sista pass avklarat, troligen årets sista rullskidpass också. Nu verkar vintern vara i antågande, något jag bittert fick erfara idag. Det gick hyfsat bra...

100 km hit eller dit!

Så kom den äntligen(?), skidpremiären för säsongen 2024-2025. Jag ville slå på stort denna första tur och gärna trumfa förra årets psykvasa redan från...

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here