Hallå!
Såhär kan vi inte ha det! På tok för dåligt med engagemang, kommentarer, visningar, med mera på senaste vloggen, vakna nu! Eller vill ni inte ha mer?! Gladast att få slippa detta krångel med filmning är nog jag!
Tillbaka till brottsplatsen idag då:
Efter en vecka på balkongen var det idag dags för att damma av längdskidorna igen. Det blev så jävla lite timmar förra veckan, så denna måste jag tyvärr steppa upp en aning. Måste nog desavärre investera i mig själv genom att åka till Lugnet onsdag-söndag. Jag vet, det är förjävligt. Bilen slits, det dras soppa något jävulskt och det går ohyggligt med tid, speciellt som jag försöker bege mig mot grannstaden mitt i rusningstrafik. Kan folk inte börja cykla till och från jobbet som jag?! Jag blir galen när det är köer till förbannelse!
På Lugnet var givetvis min bror redan, han hade kört nästan en timme när jag kom, men hängde ändå på mig hela passet ut. Det är inte lättare för mig att försöka träna mindre timmar när han radar upp 20 timmarsveckor som vore det platt intet. Mina sju timmar förra veckan står sig då ganska slätt.
Passet idag blev ett enkelt stakpass på 3 h 10 min och 49,7 kilometer. Fick med det in 970 höjdmeter. Körde några stycken kortare nästan maxinsatser/impulser i högfart också, för att försöka hitta träffen i stakningen.
Kroppen kändes pigg hela tiden och det upplevdes lätt att åka i den kalla snön i jämförelse mot när jag var där för två veckor sedan och slet i blötsnön.
Efter passet blev det gluteus-styrka och maghjul:
