Idag har jag avklarat ett dagsverke, det vill jag lova er. Har sett på diverse sociala medier hur bland andra Emil Persson och Oskar Kardin stakat runt Sveriges femte största sjö, Storsjön. Här fick vi nöja oss med Sveriges sjätte största Siljan och med cykel som färdmedel.
Klockan 07,15 stack jag iväg från Borlänge med riktning Falun för att möta upp dagens sällskap, Simon Andersson och Karl-Johan Westberg. Det rullade på fint, trots några regndroppar. Målet var alltså att cykla till och runt de två sjöarna jag nämnde ovan.
I uppförsbackarna mellan Bjursås och Sörskog höll det roliga på att få ett abrupt slut. Helt plötsligt går en eker av i mitt framhjul. Ridå. Jag försökte sätta tillbaka den, men det gick inte. Hjulet blev rejält vint och jag försökte rikta det, men utan framgång. Jag fick då idén att be Simon ringa den eminente vallachefen för det svenska skidlandslaget, nämligen min gamle klubbkamrat i Falun-Borlänge SK, Petter Myhlback. Petter hade inget framhjul själv, men han visste en granne som hade racer och ”lånade” hjulet. Simon och Karl-Johan åkte ner till Bjursås för att hämta hjulet då Petter i samband med samtalet var ute på en hundpromenad och hade en bit hem. Stort tack för det Petter! Jag måste också säga att han är en stor person som de få gånger de misslyckats med vallningen stått upp för det i TV och tagit ansvar för det.
Medan jag satt på ett vägräcke och funderade över livet så gjorde mina träningskompisar en heroisk insats med hjulet, tack för det!
Därefter rullade det på utan missöden, tack och lov. Visst blev det jobbigt stundtals och benen kändes brända, men jag återhämtade mig snabbt och det var aldrig någon fara för att jag skulle bli stående igen längs någon väg omkring Siljan-landskapet. Vi stannade en gång, i Mora efter nästan fem timmar. Där inhandlade jag en Dr Pepper-läsk, två smörgåsar och en energibar, samt fyllde 1,5 flaska med sportdryck. Drack alltså ungefär 2,5 liter total och intog en gel, utöver ”lunchen” i Mora.
Vad gäller vädret så hade vi en aning medvind första halvan och en aning mot den andra. Men inte i närheten av vad jag upplevt som värst under denna vår. Några regnstänk från och till, samt en rejäl skur precis innan hemkomsten.
Några bilder:
Passet blev för mig åtta timmar och 258,2 kilometer. Inte långt undan en Vätternrunda alltså! En fin snittfart på 32,3 km/h blev det också, inte illa pinkat.
Nu ska det bli skönt med en vilodag imorgon!