Paradoxen kring att slå pers på skierg – samtidigt som man halvt lagt av och ätit ett kilo lösgodis både igår och idag – gör att jag tvingas skyla min väl tilltagna svällbuk. Visserligen är det ingen paradox då man som tjockis mer eller minde kan hänga sig i snörena för att generera bra tider på denna maskin.
Ja, som ni kanske förstår och förstod så gick det inte att lägga av den här gången heller. Skiergen är alltså inte till salu. Än. Drama queenen Adam har slagit till igen. Men faktum är att jag är fullt seriös när jag säger att jag inte är så sugen på att tävla och att jag finner det sjukt jobbigt mentalt att ta mig för vissa pass. Så jag kommer tillåta mig själv att inom vissa ramar få köra efter känsla. Exempelvis om jag vill ha godis – så får jag äta godis. Vill jag köra ett visst pass – så kör jag ett visst pass. Vill jag vila – så kanske jag kör lite mindre/lättare. Och så vidare. Känner mig ändå bättre mentalt idag än under de senaste veckorna. Även om jag inte ska ropa hej än, så får jag väl fortsätta i samma stil, vad jag nu ens gjort för skillnad.
När jag igår funderade på träningspass till idag så dök skierg-intervallerna: 10-9-8-7-6-5-4-3-2-1 minuter upp. Jag var faktiskt någorlunda sugen på att köra det, eller det kändes inte mördande att försöka mig på det. Så det var skönt. Dessutom ger detta pass mycket av allt, både uthållighet och lite tuffare syraträning också. Helt perfekt alltså!
Upplägget med minuterna har ni. Jag startar den första intervallen på farten 1,51,X/500m och målet är sedan att höja farten med en sekund/500m och intervall. Vilan mellan varje intervall är en minut. Motstånd 8.
Den 21:a oktober så klarade jag av det, på tredje försöker för denna höst. Mitt pers sedan tidigare är samma tider på sekunderna, men något snabbare på tiondelarna, detta gjorde jag den 12:e februari. Idag slog jag det tidigare perset med totalt 5(!) meter på 55 hårda minuter! Inte mycket marginal, men ändå ett pers, stort!
Här är tiderna från dagen först och under från det tidigare perspasset:
Bra jobbat Adam, väl värt en klapp på axeln!
Uppvärmningen blev tio minuter och nedvarvningen 15 (båda sub 2,00 min/500m, allt för att hetsa skåningar), så totalt 90 fina minuter träning. Hela rasket på motstånd åtta.
Får också tacka för fina meddelanden från folk som hör av sig till mig och till Rickard Bergengren och Erik Wickström som ringer upp mig. Det värmer! Tydligen går det alltså att vara snäll, fast man är sörlänning.
Jag ska inte äta mer godis idag i alla fall, det lovar jag. Vi hörs imorgon!
https://adamsteen.se/
