Jag är värdelös. Då var det sagt. Usch vilken katastrof återigen. Fy fan i hela jävla helvete vad dåligt det går alltså.
Invigde mina Hoka Rincon 2 idag och tanken var att köra 10 km på cirka 37 min och 5 km på cirka 18 min. Allt på asfalt. Som ni kanske kan lista ut så gick det totalt åt helvete.
Det kändes lätt i två kilometer på den första 10 km. Sedan blev det en sådan rejäl syrachock och smäll att jag står kvar där ute än. Tyckte jag öppnade lugnt och avslappnat. Men det hjälpte ej. Usch vad less jag blir. Jag var så stum och trött efter sex kilometer att jag var nära att stanna där, för att bryta av intervallen, men jag lyckades bita ihop. Jag såg hur snitthastigheten sjönk som en sten och eländet landade på 38,34 minuter. Då sprang jag allt jag hade, det hade inte gått att springa en enda tusendel snabbare.
Efter missödet ovan så satte jag ner i säkert en kvart och tyckte synd om mig. Därefter joggade jag i lite drygt tio kilometer innan det åter var dags att förnedra mig själv, denna gång på fem kilometer. Här ändrade jag målsättningen till sub 20 minuter, vilket jag klarade med tiden 19,14. Men såklart är jag ju sjukt missnöjd även med detta. Pisskropp.
Noterade i alla fall 190 i maxpuls. Vi kan även konstatera att jag inte kört hårt sedan förra söndagen när ryggen halvt gick av. Hoppas jag får skylla lite på det. Annars vete fan alltså. Nej, nu är jag återigen otroligt tveksam till om det blir något Träflasklöpet på söndag, eller Lidingöloppet om någon vecka. Såhär dålig kan jag bara inte vara. Fet är jag också, något jävulskt.
Vänder det inte snart så lägger jag nog av. Det är inte roligt längre.
