Hej!
Så har jag då kört första tävlingen, eller rättare sagt träningstävlingen på min 255:e skidsäsong. Det var Ronny Wedin som bjöd in till Julracet i Engelbrektsspåret, det tackar vi för! På programmet stod 3 x 10 kilometer. Jag och min bror åkte dit tillsammans och tävlade för första gången på länge i lika tävlingsdräkt.
Det var ganska snabbfört och isiga spår idag, så skillnaderna mellan skidorna var inte jättestora.
Ut från start så gick det till en början ganska lugnt, jag kom iväg bra och höll mig ganska högt uppe på plats 2-4 ungefär. Den slutlige segraren Bruno Dettmann höll i taktpinnen då och väldigt stora delar av loppet. Ungefär halvvägs in på det första varvet så lade Bruno in en rejäl fartökning, först på flacken från Klackberg och tillbaka mot startplatsen i Nordansjö och därefter uppför de backar som fanns på elljusspåret vid just Nordansjö. Jag lyckades precis hänga med på platten, men släppte några meter uppför som jag snabbt jobbade ikapp därefter. Här blev vi sedan en klunga på fyra med Bruno, mig, min bror Jonatan och Markus Almgren. Kände mig rätt trött av hårdkörningarna.
På varv två hade jag återhämtat mig och kroppen började kännas bra. Dock hade Bruno satt sig i respekt och jag fruktade hans förväntade kommande dödsryck. Men det blev inte några speciella ryck under detta varvet.
Ute på det sista varvet så gick Bruno åt sidan för första gången denna dag och då valde jag att ta vind på näsan. Obehagligt för en vindallergiker som mig. Jag höll ett okej högt tempo i några kilometer, innan Bruno sätter av ett sådant sjukt ryck med cirka 2-3 kilometer kvar så det känns som att vi skulle ha mött varandra. Dock så svarar det ändå helt okej för mig så jag tappar inte alltför mycket när han väl fått en skaplig lucka. Här lyckas jag också sega mig ifrån min bror som sedan ligger på någon form av ”Ironman-rulle” bakom mig. Jag fortsätter att köra allt jag har hela vägen in i mål och uppskattningsvis är jag 10-15 sekunder bakom Bruno och lika många före min bror.
Jag är nöjd med insatsen idag. Tycker kroppen kändes helt okej, jag saknar precis som de senaste åren den sista ”punchen” och farten. Men annars kände jag mig ganska stark. Jag försökte tänka på tekniken också och känslan var att den var helt okej!
Siffrorna jag fick från klockan är som följer:
1,11,28 timmar
28,83 kilometer
24,2 km/h snittfart
170 snittpuls
182 maxpuls
250 höjd- och fallmeter
Det var kul att tävla igen! Kul också att jag verkar ganska jämn med min bror, det lär bli några bataljer denna säsong. Stort tack till Ronny Wedin som fixat detta arrangemang för tredje året i rad!
