Det blev ett trevligt gäng (häng?) idag: jag, Adam Larsson, Måns Sunesson och Oskar Lundqvist.
Jag började med att åka en minut för att inse att jag tagit mina skatestavar. Tänkte åka med ett annat par stavar idag för att spara på mina Leki-spetsar nämligen. Det var första vändan tillbaka hem. Jag och Måns drog iväg från mig och mötte sen upp de andra killarna omkring sportfältet. Jag hade börjat få gubbpuls och ville få tuffare belastning så jag beordrade hem oss igen för att byta bort mina rullskidor som jag igår satte nya treor bak på och som det sitter fräscha fyror fram på, dessa kommer jag köra de flesta intervallpassen på, åtminstone om jag inte kör själv. Jag bytte till mina helt nya skidor med fyror bak och treor fram. Vi tog oss därefter upp till toppen av Skräddarbacken och jag ångrade genast mitt beslut om att ta tyngre rull.. Jag var ju sliten sedan gårdagens löptävling såklart, därav låg puls. Kände att jag hade tagit mig vatten över huvudet, men det var bara att kämpa på ändå!
Vidare fortsatte turen mot Alderbäcken och vi tänkte ta oss bort mot Gustafs. Vi körde ett block med tio impulser, jag hann sju innan jag körde in spetsen på vänsterstaven i holken och tvingades avbryta. Det var bara att bita i det sura äpplet, sätta vänsterstaven på höger och vice versa för att kunna åka med den trasiga holken i vägkanten och vända hemöver för en tredje gång och ta mina stavar med dom bra holkarna från Leki!
Inget Gustafs, utan vi tog oss mot Trollebo, Baggbo, Spraxkya, Alderbäcken och Åselby. Efter Åselby slog vi till med ett nytt impulsblock på tio impulser á 15 stavtag, 15 stavtags vila. Kändes piss hela passet fram hit, men någonstans efter fem impulser så vaknade jag magiskt nog till och blev piggare och piggare resten av passet. Kanske för att jag under en av pauserna hemma (minns ej vilken) åt fyra majskakor med smör och att jag efter tre timmar tog en energikaka. Det var välbehövligt med energi under passet idag.
Tungfört på grund av både nya rullskidor och en genomvåt vägbana. Men jag kommer försöka köra mina distanspass på dessa rullskidor med fyror bak och treor fram. Trots att dom var helt nya så var min känsla att dessa rullade lite lättare än mina tre(!) år gamla med fyror både fram och bak. Det blir kanske ett lite bättre släpp i skidan med treor fram, men störst skillnad gör det så klart beroende på vilka hjul du har bak. Dessutom så kan rullmotståndet skilja från år till år, jag inbillar mig att hjulen från två-tre år tillbaka i tiden har börjat rulla lite lättare, åtminstone tvåor och treor.
Vi var ute i fyra timmar idag, kom endast 57,8 kilometer (förlåt Ski Team Skåne och Stockholms Rullskidklubb) och plockade 335 meter.
Mot slutet av passet blev jag sjukt sugen på pannkakor och det fick jag då hjälp med att fixa från Amanda, tack för det!
https://adamsteen.se/
Fattar inte varför attackerar du alltid Skåne skid team och Stockholms Rullskidklubb?
Vilka är det?
Jag fattar det, dom är crazy
Seems more and more tend to choose higher resistance in Wheels ,- ie 4+4, particular the long distance cc-riders. I truly believe the d.p discipline is far from fully finished in development. So don`t be afraid of higher resistance,- just remember what wheels you (and all others) were riding on early in each career(s). The body can take it,- the biggest obstacle is the thoughs between the ears 😉
Respecfully yours / M.R.
Thats true!
Man slår ju alltid uppåt mot A1-eliten!! Det är sen gammalt…
Aldrig ett distanspass över 3 min/km! Grym respekt till Ski Team Skåne och Sthlms Rullskidklubb! Oavsett hur blåa de är i ansiktet på dom passen…
Precis! Haha stämmer!