Bröderna Kalas(/Kanel) är totalslut efter att jag har grillat dem idag.

Titta vad fin jag är i ”min” lånade Kalas-jacka. 

Avslappnad pose på min Stevens Stelvio.

Nu får det väl ändå vara nog med bilder?!

Torsdag 18.00 betyder Ingarvet-GP, men det verkade bara som att det var jag, Mange Darvell och Mattias Nilsson som insett det. Vissa skyller på nån motionstävling på Sollerön och andra på nåt jippo kallat Midsommar.

Vi bestämde oss för att köra ”uppdrag” åt varandra, man turades om att dra två varv halvhårt/hårt, för att sedan de två som var bakom skulle spurta. Riktigt skoj och extremt jobbigt!

Jag hade desvärre oturen att punktera  redan på första varvet längst bort också givetvis. Fick mig en löptur i cykelskorna på nästan en kilometer, fint det för mina redan här halvsura ben (var sen till träningen så jag var tvungen att ligga på max de fyra kilometer jag har till Ingarvet). Framme vid ”målgången” så har vi vår depå, jag hade en slang med, Nilsson likaså. Med hjälp av grabbarna grus (mest för att det skulle gå fortare, och att jag skulle slippa skita ner mig) så satte vi på min slang. Jag fick dock pumpa själv, lyckades med konststycket att bryta av ventilen med Nilssons ”låglöne”-pump. Det var bara att ta fram nästa slang, denna gång pumpade Magnus..

Efter denna lilla incident var jag helfeg i kurvorna (fick en rejäl sladd då jag punkade), fick köra rejäla igångdrag varenda gång. Men efter några varv släppte det och jag lyckades hänga med utan att slita ihjäl mig. Jag lyckades dock aldrig vinna någon spurt, men vad gör det? Jag blev ju både, glad, stum och fick umgås med ”fina” killar!

Efter våra varv på Ingarvet så åkte vi en sväng på cykelbanan mot Borlänge (väg 293) för att följa Nilsson på hans hemfärd, efter tio minuter fick det vara nog och vi (jag och Mange) rullade hemåt igen. 

https://adamsteen.se/