Goddag!
Trots att jag under lördag och söndag stakade totalt 7 h 20 min och 120,5 kilometer, inklusive styrka efter båda passen, så var jag vid god vigör idag ändå!
Jag klev upp strax innan klockan 07, åt en frukost som bestod av en banan samt en kopp kaffe (brukar aldrig äta mer under dessa måndagar när det vankas hårdare löpning), plockade undan tvätten från dagen innan, pysslade och pillade med diverse onödiga saker, bytte om, gjorde ordning allt ute på balkongen och startade till sist löpbandet. Givetvis lite för sent så att det efter avklarat pass återigen blev stressigt.
Måndagar innebär ju dubbeltröskel. Denna gång den 18:e måndagen i rad. Vad gäller begreppet dubbeltröskel så hoppas jag att ni förstår att jag förstår att det inte alltid är tröskel. Många gånger är det över just tröskel. Jag inser såklart också att löpbandet inte alls är rätt kalibrerat och räknar såklart inte med att jag utomhus är god för dessa hastigheter, tröskel eller ej. Men ordet dubbeltröskel låter ju så mycket trevligare än exempelvis dubbelintervall.
Dagens upplägg var än en gång 45 minuter non stop, fördelat på:
– 10 min uppvärmning @ 15 km/h, 0,5% lutning
– 30 min växlande tempo och lutning:
0,5% – 3 min @ 17,5 km/h / 3 min @ 19 / 3 min @ 18 / 1 min @ 20
5% – 5 varv med 1 min @ 14,3 km/h / 1 min @ 15,3
10% – 5 varv med 1 min @ 11,3 km/h / 1 min @ 12,3
– 5 min nedvarvning @ 10 km/h, 10%
Detta gav mig enligt egna uträkningar och med hjälp av min kompetenta Garmin följande siffror:
45 minuter totaltid
30 minuter intervalltid
10,83 kilometer
431 höjdmeter
164 snittpuls
175 maxpuls
En störande sak med klockan och de flesta andra moderna pulsklockor mig veterligen är att när de försöker beräkna din träningsstatus och belastning endast verkar gå efter hur hög pulsen varit. Så efter helgens bravader med två längre stakpass som ändå var hyfsat hårda så anger klockan ändå att jag är på ”återhämtning”, trots att jag borde ligga på en hårdare belastning än så. Nåväl, bättre att lita på egen känsla än en klocka. Det dröjer nog ett antal år innan klockorna ”förstår allt”.
Kroppen svarade bra och det var aldrig dödsjobbigt! Fin start på dagen och veckan!
