Här står en sjuk jävel som strax ska ut och staka runt Runn. Det är planen i alla fall. Det är inte bara runt sjön, jag måste ta mig till och från rutten också. Håller nämligen till nästan borta i Skräddarbacken för er med lokalkännedom.
Men drake vad skönt det var att sova en hel jävla natt!! Somnade före tolv och vaknade klockan 08, gick upp och tömde gubb-blåsan och sov sedan en timme till. Nu är man ju en helt ny människa!
Efter den goda sömnen blev det frukost ute på gräset i solskenet! Jag vill stanna i detta ögonblick för evigt! Men grejen med allt sådant här ”njuteri” är ju att det måste föregås av en del slit, kämpade och ”onjuteri”. För annars uppskattar man inte dessa stunder på samma sätt. Hade man alltid haft sovmorgon, solsken och lediga dagar så blir man nog ganska mätt efter ett tag. Det där visste ni ju redan, men för undertecknad som i vissa avseenden är ett antal år efter så är detta nyheter.
Idag ska jag vila, skönt det efter sex träningsdagar i rad. Under dessa sex dagarna har jag fått ihop 15 träningstimmar. Baggis för vissa, tufft för mig i samband med det övriga livspusslet. Men det går. Imorgon kliver jag på rullskidorna här i Borlägne och tänkte rulla ett varv + lite mer runt Runn. Förhoppningsvis får jag med mig Kalle Gräfnings, som jag möter upp i Falun. Ni andra är också välkomna. Fem timmar tänkte jag vara ute. Planen är att sticka 07,45 härifrån och att vara i Falun cirka klockan 09.
Dagen idag kommer ägnas åt husrenovering, hundpromenader och så vidare. Vardag för den unge herr Steen. Och jag trivs med det!
Men drake vad skönt det var att sova en hel jävla natt!! Somnade före tolv och vaknade klockan 08, gick upp och tömde gubb-blåsan och sov sedan en timme till. Nu är man ju en helt ny människa!
Efter den goda sömnen blev det frukost ute på gräset i solskenet! Jag vill stanna i detta ögonblick för evigt! Men grejen med allt sådant här ”njuteri” är ju att det måste föregås av en del slit, kämpade och ”onjuteri”. För annars uppskattar man inte dessa stunder på samma sätt. Hade man alltid haft sovmorgon, solsken och lediga dagar så blir man nog ganska mätt efter ett tag. Det där visste ni ju redan, men för undertecknad som i vissa avseenden är ett antal år efter så är detta nyheter.
Idag ska jag vila, skönt det efter sex träningsdagar i rad. Under dessa sex dagarna har jag fått ihop 15 träningstimmar. Baggis för vissa, tufft för mig i samband med det övriga livspusslet. Men det går. Imorgon kliver jag på rullskidorna här i Borlägne och tänkte rulla ett varv + lite mer runt Runn. Förhoppningsvis får jag med mig Kalle Gräfnings, som jag möter upp i Falun. Ni andra är också välkomna. Fem timmar tänkte jag vara ute. Planen är att sticka 07,45 härifrån och att vara i Falun cirka klockan 09.
Dagen idag kommer ägnas åt husrenovering, hundpromenader och så vidare. Vardag för den unge herr Steen. Och jag trivs med det!
Så, då var det avklarat och imorgon väntar det ÄNTLIGEN vilodag och sovmorgon. Fy fan i helvete så skönt!
Dagens pass gick väldigt bra faktiskt, trots att jag enbart drack vatten så kände jag mig aldrig låg på energi (ni kanske ser att det finns en del att ta av från isterbuken), jag hade heller aldrig något problem med att jag sov dåligt inatt, så det var också skönt. Inte en enda orm såg jag och jag sprang på en ny rutt för min del. Det var bitvis gamla vägar som jag för ”hundra” år sedan cyklat MTB på, i närheten av Skuggarvet och Sundborn. Skoj att återuppliva gamla minnen.
Solen sken hela passet och jag likaså. Nästan. Med cirka 30 minuter kvar av passet så började jag känna mig lite trött i benen, annars så var kroppen stabil och helt okej pigg idag! Jag sprang upp över Lugnet – till Björnmyra – ner till Boda – upp över Bodaberget – Laktjärn – Hornberget – Jungfruberget – Hem:
Siffror:
3,00,10 timmar
26,07 kilometer
131 snittpuls
150 maxpuls
670 höjdmeter
Bilder:
Blev lite obanat innan Laktjärn, här vet jag att det någonstans funnits en stig. Antingen har den växt igen, eller så sprang jag lite fel
Så, då var det avklarat och imorgon väntar det ÄNTLIGEN vilodag och sovmorgon. Fy fan i helvete så skönt!
Dagens pass gick väldigt bra faktiskt, trots att jag enbart drack vatten så kände jag mig aldrig låg på energi (ni kanske ser att det finns en del att ta av från isterbuken), jag hade heller aldrig något problem med att jag sov dåligt inatt, så det var också skönt. Inte en enda orm såg jag och jag sprang på en ny rutt för min del. Det var bitvis gamla vägar som jag för ”hundra” år sedan cyklat MTB på, i närheten av Skuggarvet och Sundborn. Skoj att återuppliva gamla minnen.
Solen sken hela passet och jag likaså. Nästan. Med cirka 30 minuter kvar av passet så började jag känna mig lite trött i benen, annars så var kroppen stabil och helt okej pigg idag! Jag sprang upp över Lugnet – till Björnmyra – ner till Boda – upp över Bodaberget – Laktjärn – Hornberget – Jungfruberget – Hem:
Siffror:
3,00,10 timmar
26,07 kilometer
131 snittpuls
150 maxpuls
670 höjdmeter
Bilder:
Blev lite obanat innan Laktjärn, här vet jag att det någonstans funnits en stig. Antingen har den växt igen, eller så sprang jag lite fel
Sliten idag. La mig i tid igår, men kunde inte somna. Klockan gick, det var varmt som skräcken och min kropp vägrade helt enkelt att somna. Det blev på sin höjd två eller tre timmars sömn inatt. Inte någon höjdare. Tur då att det för eleverna är friluftsdag idag och att min elev likt jag var trött, så medan denne satt och vilade med en bok så lyckades jag slumra till en halvtimme ungefär, så nu är jag mycket piggare! Jag (alla) behöver verkligen sömn för att fungera och må bra.
Igår var jag nöjd med mitt träningspass ju. Vissa dagar kan det ju bara vara att kliva in och genomföra det. Men nästan alltid då kräver det att man verkligen har fokus och ett ”bra snack” med sig självt. Många gånger när jag kör intervaller och i detta fallet SkiErg så försöker jag hela tiden sätta upp små delmål i intervallerna, i blocken och så vidare. Bland annat så räknar jag stavtag eller steg. Jag brukar också tänka att ”bara jag tar mig till hälften så är det snart klart”. Brukar också peppa mig själv med att jag klarar detta, du är stark Adam och så vidare. Ser nog lite konstigt ur när jag står vid SkiErgen inne på gymet, flåsar som ett as, hörlurar på och mumlar: ”kom igen nu”. Man är ju inte direkt frisk som människa om man håller på med kondiionsidrott på högre nivå än att ”ta sig igenom klassikern”.
Idag har jag tre timmar löpning på mitt program. Ingen verkar vilja träna med mig, eller så är det ingen som tränar längre? Eller jo, det är det ju förvisso, men alla är ju antingen miljonärer eller heltidsproffs av skidåkarna här i Falun och kan således träna på förmiddagarna. Så jag får väl ge mig ut själv idag igen. Som vanligt så sticker jag ut klockan 15,45 – 16,00 från Britsarvet, hade gärna haft sällskap. För att löpa ensam i skogen när det är sol är mitt värsta, för jag är så jävla ormrädd. Så jag är en aning anpassningsbar här.
Sliten idag. La mig i tid igår, men kunde inte somna. Klockan gick, det var varmt som skräcken och min kropp vägrade helt enkelt att somna. Det blev på sin höjd två eller tre timmars sömn inatt. Inte någon höjdare. Tur då att det för eleverna är friluftsdag idag och att min elev likt jag var trött, så medan denne satt och vilade med en bok så lyckades jag slumra till en halvtimme ungefär, så nu är jag mycket piggare! Jag (alla) behöver verkligen sömn för att fungera och må bra.
Igår var jag nöjd med mitt träningspass ju. Vissa dagar kan det ju bara vara att kliva in och genomföra det. Men nästan alltid då kräver det att man verkligen har fokus och ett ”bra snack” med sig självt. Många gånger när jag kör intervaller och i detta fallet SkiErg så försöker jag hela tiden sätta upp små delmål i intervallerna, i blocken och så vidare. Bland annat så räknar jag stavtag eller steg. Jag brukar också tänka att ”bara jag tar mig till hälften så är det snart klart”. Brukar också peppa mig själv med att jag klarar detta, du är stark Adam och så vidare. Ser nog lite konstigt ur när jag står vid SkiErgen inne på gymet, flåsar som ett as, hörlurar på och mumlar: ”kom igen nu”. Man är ju inte direkt frisk som människa om man håller på med kondiionsidrott på högre nivå än att ”ta sig igenom klassikern”.
Idag har jag tre timmar löpning på mitt program. Ingen verkar vilja träna med mig, eller så är det ingen som tränar längre? Eller jo, det är det ju förvisso, men alla är ju antingen miljonärer eller heltidsproffs av skidåkarna här i Falun och kan således träna på förmiddagarna. Så jag får väl ge mig ut själv idag igen. Som vanligt så sticker jag ut klockan 15,45 – 16,00 från Britsarvet, hade gärna haft sällskap. För att löpa ensam i skogen när det är sol är mitt värsta, för jag är så jävla ormrädd. Så jag är en aning anpassningsbar här.
Övning nummer fem, den är fin. Hålla rak bål, sträcka ut en arm i taget, 16 repetitioner totalt, tre varv. Tar bra i mage, rygg och triceps, bland annat.
Jobbade lite drygt en timme längre idag, tog mig hem och la mig sedan för att sova i lugn och ro ändå. Ingen idé att stressa iväg direkt, speciellt inte med tanke på gårdagens miserabla känsla. Så jag rullade på mig stödstrumporna (för bättre återhämtning) och la mig i soffan med en timer på 55 minuter, lyckades somna och vaknade efter 45 minuter dyngsvettig. Skönt med lite sömn. Klev upp i lugn och ro, åt lite cashewnötter, russin och en banan. Bytte sedan om och drog iväg på dagens pass:
– 12 minuter och två kilometer jogg
– TRX-styrka på gymet, mina sex övingar á tre varv och 10 – 20 repetitioner. Bra känsla idag
– SkiErg. Två block á 10 minuter. Första blocket var mest för att få lite pang i musklerna, så då körde jag 15 stycken 20” – 20”; 154 snittpuls – 165 maxpuls. Vilade 2,5 minuter och körde sedan ett block med 40” – 20”; 172 snittpuls – 187 maxpuls(tider på bilder nedan). I detta blocket så kändes det bättre och bättre, blev trött, men ändå klart under kontroll, väldigt skönt, kul att utvecklas och kul att jag kunde prestera någorlunda trots att jag känt mig seg och sliten
– Passet avslutades genom att gå-jogga hem, två minuter, i barüber såklart.
