Home Blog Page 90

Äh, jag drog en lång-Janne till

0
Rullskidpremiär på mina favoritvägar för cykel. Här någonstans mellan Djurås och Djura

Tjo!

Jag hade tänkt cykla idag, men jag förstod att det skulle regna, trots att rapporterna sa annat, dessutom tänkte jag springa löpband imorgon, så jag ville inte ha helt döda ben. Det fick bli en ny tur stakning. Less på de vanliga vändorna så bestämde jag mig för att ta en ny tur. En tur som är bekant för mig på cykel.

Då jag hade svårt att veta hur långt det skulle ta, samtidigt som jag var lite trött sedan gårdagen så valde jag idag Elpex 3. Skönt med bjudrull ibland.

Turen startade ut mot Bäsna och vidare mot Djurås. Under gårdagens pass hade jag gynsamma vindar till en början och på slutet, totalt nästan halva turen. Idag var allt som vanligt med rejäl motvind direkt och jag slet med att hålla gårdagens snittfart på 18,3 under den första timmen och det med lättare rull.

Jag var rätt seg till en början, men det rullade ändå på. I Djurås så åkte jag småvägar via Djura till Insjön. Längs den vägen var vinden fortsatt en nagel i ögat på mig, samtidigt som det stundtals regnade. Jag vägrade dock sätta på mig det medhavda linnet, utan gnetade vidare i bar överkropp, det skulle ju inte komma regn enligt alla mina väderappar.

Framme i Clas Ohlson-land (Insjön) efter cirka 2 h 15 min och 43 kilometer så hade jag haft konstant motvind och en småseg känsla. Men här vände både vindar (eller det kanske var jag som bytte riktning) och känsla!

Rutten fortsatte uppför backarna till Rexbo och här började jag äntligen vakna till, efter cirka tre timmars stakande. Bättre sent än aldrig, återigen. När klockan slog tre timmar så körde jag samma upplägg som igår med totalt tio impulser på 15 stavtag, var tredje minut.

När jag passerade Valsan så kände jag att dagens mål med ett snitt över 19 km/h var säkrat, jag känner de mig fortsatt pigg och blev faktiskt lite extra glad när jag insåg att turen skulle bli över fyra timmar i tid.

Den sista biten hem över Smedsbo, Brusala och Kvarnsveden gick smidigt och lätt. Jag ramlade in på 4 h 15 min och 83,3 kilometer. Fin träningshelg med totalt 8 h 15 min och 156,4 kilometer stakning. Veckan landade på 17 h 20 min och 295,3 kilometer. Snyggt jobbat Adam!

Födelsedags-4h-ande

0
Dagens första av två stopp. Detta i Rankhyttan efter cirka 75 minuter pga påtryckningar där bak. Andra stoppet var ett ofrivilligt sådant vid en tågövergång på väg ut ur Falun.

Hej på er.

Ja, jag fyller ju år idag. 38 år och inte åstadkommit en enda vettig sak i hela livet, lika bra att fortsätta på den inslagna vägen då. Visst, man kan skämta om det, men det är väl en något allvarligt underton där bakom. Det är väl inte fullkomligt enligt normen att som nybliven 38-åring vakna upp ensam i sin dubbelsäng, (denna gång kring klockan 09 och ut på pass kl 11, framsteg), för att sedan träna i fyra timmar, därefter åter sitta ensam i lägenheten tills kväll blir natt och därefter repetera. Nåväl, jag låter lite mer bitter just nu än vad jag är, är faktiskt tämligen likgiltig och blir väl mest lite nedstämd just när jag tänker på detta. Jag trivs ändå bra med att träna mycket och hårt, för jag strävar efter att vara i form och att ha en form som ser tränad ut. Sen kanske jag inte alltid tycker det är så kul att tävla, men än har jag inte gett upp där heller, jag är ju snart bara 50 år..

Nu släpper vi hela den här födelsedagsgrejen och allt där till, nu när jag någorlunda lyckats hålla bitterheten på stången. Jag har nämligen ett positivt pass att berätta om.

Jag stack ut strax före 11 idag, det är framsteg och jag tänker att om jag nämner det här så sätter jag lite press på mig själv att komma ut vid måltiden 09,00 på passen. Jag hann inte mer än att starta passet innan jag blir smygfotad:

Min namne och gode vän Adam Larsson var ute för att vakta hooden när han fick syn på mig och hann ta ett kort!

Jag hade bestämt mig för att ta ett varv runt Runn och Vikasjön idag. Fint med en längre runda, det går inte att ångra sig då när man är längst bort, utan det är bara att ta sig hemåt bäst det går.

Dagsverket. Siffrorna är mellantider varje timme.

Efter en småseg start de första 4-5 minuterna så kände jag den bekanta, men alltför sällan förekommande känslan av en kropp som svarar när jag sätter i stavarna. Det var glädjande och något som får mig att vilja fortsätta träna hårt! En känsla av att det bara rullar på, med tankar som bara är i nuet och en trötthet som aldrig riktigt får fäste. Så var det idag!

Under turen så hade jag stundtals medvind och stundtals motvind, fick några korta regnskurar på mig, några idiotomkörningar så det visslade i armbågarna, två stavar som slinter samtidigt vid flera tillfällen och så vidare. Saker som annars lätt kan få mig ur balans. Men idag när känslan var god så bekom det mig aldrig riktigt och jag slapp bli mörk i sinnet, tack och lov.

När tre timmarsgränsen sprängdes strax innan toppen på Gamla Berget på väg ut ur Falun så körde jag var tredje minut, totalt tio stycken impulser på 15 stavtag, inte ens det fick mig på fall idag. Skoj!

Målet från början var att få in 70 kilometer på mina fyra timmar (17,5 km/h). Jag hade länge legat på ett snitt över 18, som jag tappade uppför den långa backen ut ur Falun, men som jag sedan med god marginal lyckades jobba tillbaka på hemvägen. Resultatet blev fyra timmar på sekunden och 73,1 kilometer (18,3 km/h) i snittfart på Swenor 4:or.

Det som intogs under turen var nästan ett helt vätskebälte med svagt blandad sportdryck som jag som vanligt drack i farten. På dagar som idag där jag smygjagar snittfarter, utan att riktigt våga erkänna det för mig själv eller andra för den delen, så dricker jag i snälla utförsbackar, där jag samtidigt kör benskejt, förlåt för det fusket. För i de lite mer rejäla backarna vill jag stå i fartställning. Allt för snittet ni vet.

Dagens träning avslutades med två set vardera från mina båda TRX-pass och sen såklart excentriska tåhävningar.

Nu ska jag cykla till Willys och storhandla. Benzen har stått fulltankad sedan i onsdags morse när jag skjutsade Alfons till dagis, det blir lite av en grej för mig att låta den stå så länge som möjligt. Sen väntar det TV och säsong fyra av ”Stranger Things” i min tragiska ensamhet.

Imorgon jobbar vi in fler timmar!

Halvlång och halvtråkig distans

0
Oakley Jawbreaker med fotokromatisk lins
Tänk att det ska de regna konstant, varenda jävla dag. Varför kan vi inte bara få sol, uppehåll och vindstilla? Är det för mycket begärt?!

Tjena, Tjena, Foto-Micke hära!

Idag slog jag nog nästan rekord i att komma iväg sent på en ledig dag. Det började med att jag la mig i hyfsad tid igår kväll, hade ställt klockan på 08,30, vaknade till och tänkte snooza till 09. Nästa gång jag vaknade var klockan 11,30, jag fick panik och tänkte kasta mig upp, ”råkade” dock somna en timme till och vaknade 12,30. 10 h 10 min sömn, det var inte illa, men det var nog välbehövligt för mig som annars brukar sova 5-7 timmar och ständigt känner mig eftersatt med just sömn.

Efter en lång stund med frukost så tänkte jag bege mig ut, det började då att tokregna, så jag betade av tåhävningar och 300 repetitioner med kettlebell och gummiband så länge. Lagom tills det blev klart så hade det slutat regna och börjat klarna upp, dock var asfalten fortsatt blöt.

Jag hade väldiga bestyr att bestämma vilken runda jag skulle köra. Det är ju vägbyggen och avgrävningar överallt. Det enda som i princip är okej är ju mina vanliga vändor ut mot cykelvägen mellan Falun och Borlänge. Men att grisa omkring där varje dag känns ju lite småtrist. Det fick bli en tur som började i Skräddarbacken för höjdmeter-jagande, vidare mot Lindan, Trollebo och Spraxkya. Även här i närheten av Trollebo så är det en rejäl avgrävning av cykelbanan, det är några tomtar som håller på bygga om tomten, eller vad fan dom nu gör, det har stått sig orört i minst ett års tid, knappt så man kan gå igenom. Sista gången jag åker den vändan på ett tag. Turen fortsatte över Alderbäcken och avslutades med en ny sväng upp till toppen av Skräddarbacken.

Just det, jag körde impulser för första gången på länge idag. Fem stycken uppför och fem stycken med stillastående start, 15 stavtag vardera. Passet landade på tre timmar och 49,4 kilometer. Hemkomst klockan 20,22. Bättre sent än aldrig som vi brukar säga!

10 x 6 minuter, mot vädrets makter

0
Visst är det väl härligt med både rullskidor och pjäxor svarta av smuts?! En regnskur på cirka 15-20 minuter förstörde allt från gott humör till bra snittfart. 

Hej.

Tänk att varenda träningspass är som ett krig numer. Först med att ta sig ut, bara det är tungt nog. Därefter ska vädret ständigt pissa mig i ansiktet. Idag var det inte bara den konstanta och familjära motvinden som spökade. Jag hade även turen att få smaka på en regnskur av sällan skådat slag under den första intervallen. En regnskur som visserligen var kort, men tillräckligt rejäl för att hela vägbanan skulle vara pissblöt för resten av passet och förstöra snittfarten rejält. Tur att det är kul åtminstone!

Jag värmde upp i 40 minuter ut till riksväg 293 och cykelbanan mellan Falun och Borlänge. Där började jag intervallerna som idag blev 10 x 6 minuter med 2 minuter lugn åkning som vila. Jag vände håll i vilan för att cykelbanan skulle räcka till för de totala 60 minuterna som idag landade på väldigt blygsamma 22,7 km/h i snittfart med mina Elpex 3. Jag överdriver inte om jag säger att det stora delar av intervallerna gick tungt som 4:or idag och jag vet vad jag talar om som kör alla distanspass på just 4:or.

Det var svårt att veta om det kändes bra eller inte, men jag blev trött, tror jag i alla fall. Jag hade mer bestyr i att tycka synd om mig själv kring vädret och att kränga på mig en rejäl offerkofta mellan stavtagen.

Passet avslutades med rejäl vind i ansiktet över Bomsarvet och Bullerforsen. Skramlade ihop 2 h 30 min och 48 kilometer. Blev riktigt trött och tom på energi under nedvarvningen, illavarslande. Men jag drar mig till minnes att jag också andra år brukar kunna ha lite vacklande form såhär innan sommaren drar igång på allvar. Efteråt blev det 650 repetitioner med mina gluteusövningar + tåhävningar.

Skönt som fan med ledig dag imorgon!

Morgonhets på löpbandet

0

Hej!

Idag känner jag mig nöjd med mig själv. Inte bara nöjd med att jag genomfört ett träningspass, utan också för att jag gick upp i tid och körde innan dagens måsten. Det har ju varit en lång tid där jag kommit igång alldeles för sent, speciellt på lediga dagar. Men idag var passet klart klockan 09,03! Anledningen till att jag kunde köra tidigare var att jag har en till tid för utredningen kring eventuell ADHD klockan 10 idag, så jag börjar jobbet först efter lunch.

Dagens träningspass blev som ni troligen redan räknat ut förlagt till mitt löpband. Jag körde 40 minuter rakt av med följande upplägg:

– Uppvärmning: 5 min @ 15 km/h, 1%

– 30 min växlande fart:

2 min @ 18,2 km/h (3,18 min/km), 1%

2 min @ 17,2 km/h(3,29 min/km), 1%

(Totalt 16 min av 18,2 och 14 min av 17,2. Snittfart 3,23 min/km)

– Nedvarvning 5 min @ 15 km/h, 1%

Det rullade på skapligt hela vägen utan att vara dödsjobbigt. Till en början var jag mest morgontrött och stel i musklerna, mot slutet blev det jobbigare i flåset. Det jobbigaste segmentet var dock av någon anledning när jag sänkte till den långsammare farten och i cirka 10 sekunder framåt. Kanske på grund av att även den farten var ganska tuff och att min hjärna var inställd på ”vila”.

Såhär såg pulskurvan ut enligt min Garmin 945:

Hälsenan var lite öm till en början, men det släppte i samband med att jag vaknade till under passets gång.

Fint pass och vilodag imorgon!

En stabil femmil

0


Hej hej!

Dagarna rullar på och timmarna rullar in. Nu stängdes denna träningsvecka med en stakvända till Falun och tillbaka:

På vägen till Falun åkte jag över Ornäs, Aspeboda, Olsbacka och Källviken. Första gången i år som jag åker den delen av den klassiska ”Aspebodarundan”. Jag kände mig riktigt seg och trött nästan hela vägen till Falun, turligt nog så hade jag någorlunda gynnsamma vindar dit.

Hemvägen blev på cykelbanan längs med riksväg 293. Här hade jag en otrevlig motvind hela vägen, men som tur är så vaknade jag själv till och fick mina krafter tillbaka. Inte alltför ofta som det händer att känslan vänder till det bättre.

Turen blev 3 h 10 min och 54,5 kilometer på mina Swenor-fyror. Jag körde också TRX-styrka hemma efter stakningen.

Denna vecka landade på 15 h 25 min. Årets första träningsperiod om fyra veckor är nu lagd till handlingarna och slutade på 54 h 10 min. Fin start på träningsåret!

Vad är bröstpanel? / Varför har man bröstpanel?

0

Bröstpanelen har sitt ursprung i mitten av 1700-talet då man började klä väggar invändigt för att isolera huset mot kyla. Sedan fortsatte man helt enkelt för att det var snyggt och ger rum ett helt annat typ av utseende. Med tidens gång har sedan detaljer, listverk och fyllningar förändrats för att följa med i trenderna. Varför det heter just bröstpanel är helt enkelt för att en bröstpanel skulle gå upp till brösthöjd, 120cm, och det är än idag standardmåtten för hur hög en klassiskt bröstpanel ska vara. 

Idag har man framförallt bröstpanel för utseendets skull och det är vanligt att finna i sekelskifteshus och byggnader med högt i tak. Det är för att panelen tillsammans med noga utvalda listverk fyller rummen med en ombonad känsla och ett exklusivt utseende. Det är också vanligast att bröstpaneler idag går upp till fönsterbrädorna alternativt ⅔ av väggens höjd. Vad gäller bröstpanelens fyllningar och listverk är det vanligt att använda så kallade speglar för att få det exklusiva intrycket. Valet av lister spelar också en väsentligt roll för bröstpanelens totala intryck. Vill du se exempel på hur det kan se ut har Rälta Snickeri bra inspiration på bröstpaneler. 

Gillar du minimalistisk inredning och styling men ändå vill känna att det händer något i rummet är bröstpanel en bra lösning. Använder du dig av samma kulör på panel som resten av väggen håller rummet ett enhetligt uttryck samtidigt som det ändå händer något och rummet från en ombonad känsla. Det är också ett bra sätt att ge mer liv till trapphus utan att få det att kännas mindre. Genom att bryta av med hjälp av panel och lister men måla i samma kulör får du bara en mer levande känsla.

I samband med bröstpanel hör man ofta begrepp som pärlspont, boasering och bröstlist, men vad är egentligen skillnaden på dessa? Som Rälta Snickeri  förklarar väl är skillnaden kort sagt att pärlspont är en typ av panel som ofta används till att göra bröstningar, boasering är när hela innerväggen kläs i trä, från golv till tak, och bröstlister är sedan den list som används för att skilja panel från vägg. Den ger panelen ett snyggt avslut.

Boasering blir mer och mer sällsynt idag men hade en stor genomslagskraft i mitten på 1700-talet. Detta var samtidigt som rokokon och förmodligen var det därför boasering även hade sin storhetstid samtidigt, de passade ihop. Det var dock inte förrän i slutet av 1700-talet som man började hitta boasering i gemene mans hem, innan fann man det bara i rika och påkostade byggnader. Boasering kommer ursprungligen från Frankrike och det är även därifrån det fått sitt namn. Bois betyder nämligen trä på franska. Så skillnaden på boasering och bröstpanel är egentligen bara hur högt upp på väggen du sätter panel. 

Så okej nu har du lite mer koll på vad bröstpanel är, dess ursprung och skillnaden på de vanligaste begreppen. Men hur bygger man då en panel på innerväggarna som ser modern, ombonad och exklusiv ut? Jo genom att först gipsa väggen upptill, sätta MDF nedtill, fästa golvsockel och bröstlist och mäta ut var och hur många speglar som ska användas. Sedan ska alla ramar till speglarna kapas, viktigt att de är exakt likadana. Därefter är det bara att börja montera. Använd en laser för ditt ögonmått är sällan så exakt som krävs vid denna typen av montage. Montera med lim och stiftpistol. Därefter är det bara att börja måla. Kom ihåg att allt måste vara rakt, en miss någonstans påverkar hela rummet. Låter det inte så enkelt eller vill du läsa mer om hur man bygger en bröstpanel bör du gå in på Specialsnickeriet Rälta Snickeris hemsida. 

Solskens-stakning!

0
Adam Steen och Elpex IV.

Hej på dig du!

Ännu några kilometrar är lagda längs livets väg. För ovanlighetens skull stakning idag. Det är väl i princip det enda jag tränar numer. Men jag hoppas på några fina cykelturer framöver och även mer löpning i sinom tid.

Jag betade av följande sväng idag:

Varmt och skönt väder, även om vinden jävlades med mig ända tills Ornäs med lite drygt halvtimmen kvar, då fick jag fin hjälp i ryggen.

Det blev inte så mycket mer avancerat än 2 h 35 min och 43,4 kilometer på Elpex IV. Kändes okej i kroppen.

Dagens styrka blev stab/bål och snabbstyrka. Jag var även riktigt wild and crazy genom att köra tåhävningarna innan passet, det ni, här håller man inte igen på galenskaperna!

Löpintervaller på bandet

0

Tjena och välkommen till en ny vecka igen!

Det har blivit lite av en tradition att köra löpbandsintervaller på måndagar den senaste tiden och idag var inget undantag.

 

Uppvärmning och nedvarvning fem minuter vardera på 15 km/h och 1% lutning.

 

Intervallerna blev:

  • 8 min @ 17,8 km/h, 1%
  • 7 min @ 17,9 km/h, 1%
  • 6 min @ 18 km/h, 1%
  • 5 min @ 18,1 km/h, 1%
  • 4 min @ 18,2 km/h, 1%
  • 3 min @ 18,3 km/h, 1%
  • 2 min @ 19 km/h, 1%
  • 1 min @ 20 km/h, 1%

(1 min vila mellan alla intervaller)

Detta gav mig 13,36 km och 55 minuter träningstid, varav 36 minuter intervalltid. Kändes ganska bra i kroppen idag, lite känning i hälsenan, men inte alltför farligt. 182 i maxpuls enligt pulsklockan, fint pass!