Tjena!

Jag fick någon dum idé idag om att staka ett Vasalopp, alltså 90 kilometer, runt konstsnöspåret på 1,6 kilometer på Lugnet. Det skulle bli 56,25 varv det. Lät inte avskräckande först, innan jag började fundera..

Sagt och gjort drog jag igång passet vid 11,20-tiden. Som vanligt med målet att inte stanna någon gång. Redan efter 45 minuter började jag känna mig kissnödig.. Annars rullade det på fint och det gick förhållandevis lätt idag tack och lov!

Då vädret var strålande var det tyvärr inte bara jag som tyckte det var en bra idé att åka skidor idag. Det var smockat med folk hela dagen. Folk framför i båda spår, folk som klapprar bakom på skidorna och folk som hetsar i spåret bredvid. Dessutom en rad olika ungdomsträningar. Jag ska fatta mig diplomatiskt nu, för att inte få skit. Det är bra att folk vill åka skidor och röra sig. Man får åka hur fort eller långsamt man vill i skidspåren. Men att stå still är inte okej, ej heller att utan uppsikt åka kors och tvärs över spåren. Det höll på bli krockar flera gånger. Jag blev lite irriterad av dessa små övertramp, i övrigt höll jag mig lugn.

Efter 55 kilometer tog jag en energibar i farten, det tog två varv att tugga i mig den.. Efter 80 kilometer tog jag en gel då jag började känna mig riktigt krispig. Förutom det så drack jag upp ett vätskebälte på cirka 0,7 liter med sportdryck.

Jag började utan hörlurar, men satte i dom efter två timmar för att lyssna på musik, vilket gjorde att jag fick upp ångan lite. Ända fram till cirka 3,5 timmar åkte jag själv, sen dök glädjande nog bröderna/tvillingarna Bob och Jack Impola upp så jag fick sällskap av dessa trevliga herrar. En stund därefter dök också min bror upp och jag fick sällskap av honom under resten av passet.

Det kostar på att staka på denna bana vill jag lova. Det blir en del höjdmeter, 1860 för att vara mer exakt. Dessutom en massa isiga kurvor som gör det hela än mer spännande. Såg ett flertal brutna stavar längs denna krigszon.

Till slut kunde jag äntligen stänga av klockan efter 91,1 kilometer och 5 h 25 min. Lyckades med målet om ett Vasalopp och även att inte stanna en enda gång! Bra jobbat Adam.

Jag lovade mig själv innan att jag skulle få skippa styrka idag om jag klarade 90 kilometer, så tyvärr måste jag ju hålla det löftet!

Hallå!

Såhär kan vi inte ha det! På tok för dåligt med engagemang, kommentarer, visningar, med mera på senaste vloggen, vakna nu! Eller vill ni inte ha mer?! Gladast att få slippa detta krångel med filmning är nog jag!

Tillbaka till brottsplatsen idag då:

Efter en vecka på balkongen var det idag dags för att damma av längdskidorna igen. Det blev så jävla lite timmar förra veckan, så denna måste jag tyvärr steppa upp en aning. Måste nog desavärre investera i mig själv genom att åka till Lugnet onsdag-söndag. Jag vet, det är förjävligt. Bilen slits, det dras soppa något jävulskt och det går ohyggligt med tid, speciellt som jag försöker bege mig mot grannstaden mitt i rusningstrafik. Kan folk inte börja cykla till och från jobbet som jag?! Jag blir galen när det är köer till förbannelse!

På Lugnet var givetvis min bror redan, han hade kört nästan en timme när jag kom, men hängde ändå på mig hela passet ut. Det är inte lättare för mig att försöka träna mindre timmar när han radar upp 20 timmarsveckor som vore det platt intet. Mina sju timmar förra veckan står sig då ganska slätt.

Passet idag blev ett enkelt stakpass på 3 h 10 min och 49,7 kilometer. Fick med det in 970 höjdmeter. Körde några stycken kortare nästan maxinsatser/impulser i högfart också, för att försöka hitta träffen i stakningen.

Kroppen kändes pigg hela tiden och det upplevdes lätt att åka i den kalla snön i jämförelse mot när jag var där för två veckor sedan och slet i blötsnön.

Efter passet blev det gluteus-styrka och maghjul: